Årsrapport 2021: Anmälningar av tekniska föreskrifter

Covid-pandemin fortsatte att påverka EU-ländernas regleringsåtgärder under 2021. Flera länder anmälde också regelförslag kopplade till cirkulär ekonomi och hållbarhet. Det framgår av Kommerskollegiums årsrapport om EU:s anmälningsprocedur för tekniska regler.

Nationella tekniska regler i EU-länderna orsakar hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. EU försöker motverka detta med ett slags europeiskt remissförfarande, reglerat i det så kallade anmälningsdirektivet (2015/1535). Det innebär att alla tekniska regler måste anmälas i en databas innan de får träda i kraft. Då kan andra EU-länder och EU-kommissionen invända eller lämna synpunkter på reglerna.

Regleringsförslag inom cirkulär ekonomi och hållbarhet

Flera anmälda regler under 2021 gällde den cirkulära ekonomin och hållbarhet, som till exempel produktregler för förpackningar, återvinning, skadliga ämnen samt rätten att reparera. Här finns EU-lagstiftning, som engångsplastdirektivet och förpackningsdirektivet, och de nationella reglerna behöver bara anmälas om EU-landet vill införa nationella särkrav. Bland EU-ländernas anmälningar 2021 fanns till exempel krav på konsumentinformation kopplad till hållbarhet, återvinningsregler för förpackningar, en nationell lista för hormonstörande ämnen och krav på cirkulära tyger.

Sverige reagerade skarpt mot exportrestriktioner

Några exempel på den svenska regeringens reaktioner på andra länders förslag under 2021:

  • Ungerns krav på tillstånd vid ungersk export av byggprodukter och vissa råvaror. Export kunde nekas om exporten påverkade kritisk infrastruktur i Ungern. Ungern motiverade förslaget med den allmänna bristen på byggvaror globalt relaterat till covid-19. Enligt anmälan framgick det inte hur länge lagen skulle vara i kraft. EU-kommissionen tog senare steg mot att inleda ett överträdelseärende mot Ungern i EU-domstolen.
  • Frankrikes planerade förbud att använda köttrelaterade namn vid försäljning av vegetabiliska produkter, till exempel vegokorv. Enligt Frankrike var syftet med förslaget att förhindra konsumenter från att bli vilseledda, men Sverige ansåg att det saknades en närmare motivering till varför förslaget var nödvändigt för att skydda konsumenterna och att det fanns oklarheter kring tillsynen av reglerna. Förslaget omfattade dock endast produkter tillverkade i Frankrike, vilket innebar att utländska produkter fortsatt kunde importeras till Frankrike utan att behöva märkas om.

  • Frankrikes krav på hållbarhetsmärkning av produkter på förpackningar eller digitalt. Informationen som skulle anges var exempelvis komposterbarhet, mängd återvunnet material och möjligheterna till återanvändning. Vissa miljöpåståenden som ”miljövänlig” skulle också förbjudas. Sverige välkomnade hållbarhetsambitionen, men framhöll att det ur ett frirörlighetsperspektiv vore bättre med harmoniserande åtgärder på EU-nivå.

Svenska förslag om ekologisk produktion och plastförpackningar fick reaktioner

EU-kommissionen blockerade Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion, eftersom EU planerar att anta regler på samma område. Det svenska förslaget gällde regler för de som producerar och hanterar jordbruks- och vattenbruksprodukter, som inte är livsmedel.

Svenska regler för förpackningar av plast, drog också på sig reaktioner från EU-kommissionen. Det svenska förslaget innebar bland annat att förpackningar ska kunna återvinnas för att få släppas ut på den svenska marknaden och att plastförpackningar ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast. Kraven gick längre än EU:s lagstiftning på området och Sverige fick ändra göra om kravet på andel återvunnen plast till en målsättning.

Fyller en viktig funktion

Kommerskollegium kan se att anmälningsproceduren för tekniska regler spelar en viktig roll för att identifiera och undanröja potentiella handelshinder i medlemsstaterna. Inte minst har detta blivit tydligt under covid-19-pandemin där proceduren har fungerat både som informationskanal och som ett medel för att lämna synpunkter.