Preferentiella ursprungsregler i frihandelsavtal ger sänkt eller ingen tull vid varuimport

Ursprungsregler används för att bestämma en varas ekonomiska ursprung, det vill säga de avgör vilket land eller region en vara kommer ifrån. Om en vara uppfyller reglerna om ursprung i ett frihandelsavtal kan den importeras till lägre eller ingen tull. Denna typ av ursprungsregler kallas preferentiella, men det finns även icke-preferentiella (allmänna) ursprungsregler.

Om en vara omfattas av ett handelsavtal är det viktigt för tillverkaren att uppfylla kraven på ursprung. Ursprunget måste sedan kunna bevisas för tullmyndigheten i det importerande landet. Då kan varan importeras till lägre eller ingen tull. 

Så avgörs en varas ursprung

Det finns flera metoder för att fastställa en varas ursprung, så kallade bearbetningsregler. Bearbetningsreglerna är produktspecifika och kan därmer se olika ut beroende på vara. De kan också skilja sig mellan frihandelsavtal, vilket är en konsekvens av att varje handelsavtal förhandlas fram utifrån sina unika förutsättningar.

De olika bearbetningsreglerna för att bestämma ursprung:

• Om varan får en ny tullkod.
  Varje vara klassificeras med en särskild tullkod enligt det så kallade harmoniserade systemet (HS-nummer). Om en insatsvara eller ett material byter tullkod när den bearbetas räknas den som en ny produkt och får ursprung där bearbetningen skedde (nummerväxlingsregeln).
• Om varan tillförs tillräckligt mycket värde.
  En vara får ursprung om tillräckligt stor andel av produktens fabrikspris (ex-works) har tillförts inom frihandelsområdet (värderegel). Regeln kan skrivas på två sätt, antingen sätts en maxgräns (i procent) för tillåten mängd icke-ursprungsmaterial eller för hur mycket regionalt värde som måste tillföras inom frihandelsområdet.
• Om varan har genomgått en särskild teknisk bearbetning.
  En viss teknisk process i tillverkningen kan vara ursprungsgrundande (särskilda tekniska bearbetningskrav). Det kan gälla för vissa produkter, som exempelvis kemikalier, som har en unik tillverkningsprocess. Också textilier och klädesplagg har ofta särskilda tekniska bearbetningskrav.
• Om varan är helt framställd i landet.
  Produkter som tagits från marken, vattnet eller växt upp i landet har sitt ursprung där. Det gäller uteslutande för jordbruks- och livsmedelsprodukter.

Så bevisas en varas ursprung

Varans preferentiella ursprung bevisas med ett ursprungsbevis som följer med varan vid import. Det är tullmyndigheterna i det importerande landet som kontrollerar beviset (i Sverige Tullverket). 

Det finns olika sätt att bevisa ursprung:

• Ursprungscertifikat – den mest traditionella metoden. Exportören fyller i ett särskilt certifikat som sedan stämplas och signeras av behörig myndighet. Certifikatet måste följa med varuförsändelsen.
• Ursprungsdeklaration eller ursprungsförsäkran – kan användas av EU-exportörer med status som godkänd exportör eller registrerad exportör (REX). En ursprungsdeklaration/försäkran består av en kort text som skrivs ut på ett kommersiellt dokument som medföljer försändelsen, exempelvis en faktura.
• Importörens kunskap (importers knowledge) – ett nytt alternativ där importören kan stå för ursprungsbeviset. Systemet liknar en ursprungsdeklaration med den skillnaden att det är importören och inte exportören som står för ursprungsbeviset. Systemet introducerades i handelsavtalet med Japan och kommer troligen att användas i flera nya handelsavtal framöver. 

Läs mer om EU:s gemensamma sätt att visa en varas ursprung: EU:s  allmänna ursprungsregler