Immaterialrätt efter brexit

Frihandelsavtalet mellan EU och Storbritannien innehåller regler för hur bland annat upphovsrätt, varumärken, företagshemligheter och tilläggsskydd för läkemedelspatent ska hanteras mellan de båda parterna. Dessutom har parterna kommit överens om att informera varandra om hur lagstiftningen utvecklas på området.

Upphovsrätt

Frihandelsavtalets regler kring upphovsrätt och ensamrätten liknar EU:s regler på vissa områden. Det berör exempelvis:

  • Upphovsmän.
  • Utövande konstnärer.
  • Fonogramframställare.
  • Radio- och televisionsföretag.

Det finns också regler om kollektiv rättighetsförvaltning av upphovsrätt, det vill säga organisationer som förvaltar upphovsmän eller utövande konstnärers rättigheter genom att samla in och fördela intäkter som kommer av att till exempel musik framförs offentligt. Samarbete mellan parternas organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning ska uppmuntras så att tillgången till verk och en korrekt fördelning av rättighetsintäkter mellan organisationerna främjas.

I avtalet finns också regler som ska hindra otillåten kopiering av upphovsrättsligt skyddat material. Dessutom slås det fast att en upphovsman till ett originalkonstverk har rätt till ersättning vid vidareförsäljning (följerätt).

Varumärke

Om någon har förfalskat ett varumärke har ägaren till varumärket rätt att stoppa de varumärkesförfalskade varorna i transit. Detta gäller under förutsättning att varorna är olagliga även på destinationsorten. En varumärkesägare har också rätt att förbjuda förberedelser till varumärkesförfalskning.

Geografiska beteckningar

Geografiska beteckningar (GIs) regleras inte i avtalet, men det står att EU och Storbritannien ska göra rimliga ansträngningar för att komma överens om framtida skydd.

Patent och skydd för testdata

På patentområdet finns det regler i frihandelsavtalet om tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel. Det innebär en tidsmässig kompensation för en eventuell förkortning av patenttiden som sker i väntan på att ett läkemedel eller växtskyddsmedel godkänns för användning av behöriga myndigheter. Avtalet specificerar dock inte exakt hur lång skyddstidens längd ska vara utan detta kan specificeras i nationell lagstiftning.

Även testdata från läkemedelsbolagens kliniska prövningar och lantbrukskemiska företags provningsresultat som lämnas till myndigheter för att få marknadsgodkännande skyddas. När det gäller läkemedel innebär det ett skydd mot utlämnande till tredje part. Detta gällersåvida inte det är säkerställt det att uppgifterna skyddas mot otillbörlig kommersiell användning eller att utlämnandet är nödvändigt på grund av ett tvingade allmänintresse. Både när det gäller växtskyddsmedel och läkemedel får myndigheter inte använda uppgifterna från sådana undersökningar och prövningar till att ge godkännande till en annan senare sökande. Om ett läkemedel ändå godkänns av en myndighet på grundval av resultat och kliniska prövningar som ett annat företag har tagit fram, får detta inte släppas ut på marknaden utan uttryckligt samtycke från innehavaren av det första godkännandet.

Företagshemligheter

Avtalet reglerar också skydd av företagshemligheter på ett mer specificerat sätt än vad som är fallet i WTO:s regelverk Trips (Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights).

Säkerställande av immateriella rättigheter

När det gäller säkerställande av immateriella rättigheter finns det överenskommelser mellan EU och Storbritannien om hur civilrättsliga processer och rättsmedel ska gå till. Det handlar bland annat om interimistiska åtgärder för att säkra bevisning, informationsföreläggande, vitesförbud, beslag och skadestånd. Här finns också regler om tullens ingripanden vid gränsen vid misstanke om immaterialrättsintrång.

De aktörer som drar nytta av avtalet är dels ägare av olika typer av immateriella rättigheter, men även samhället i stort. Detta eftersom innovation, kreativitet och handel med immaterialrättsskyddade varor främjas. Samtidigt innebär immateriella rättigheter att det företag som äger rättigheterna måste ge tillstånd för att andra företag kan få börja producera eller sälja immaterialrättsligt skyddade varor. Det kan därför påverka parallellimport, det vill säga import från annan marknad utan att den som äger den immateriella rättigheten har godkänt det.

Mer information

Information från brittiska regeringen

Intellectual Property Office på brittiska regeringens webbplats

Information från EU

Information från WTO

TRIPS — Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights

Rapport från Kommerskollegium

Läs mer om immaterialrättsregler i EU:s frihandelsavtal i rapporten One-size-fits-all? Immaterialrättsregler i frihandelsavtal