Norge, Island och Liechtenstein – EES handelsavtal

EU:s inre marknad omfattar utöver EU:s 27 medlemsländer även Norge, Island och Liechtenstein. De tre länderna har ett handelsavtal (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES) med EU, som innebär att fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, med vissa undantag, även omfattar de tre länderna – trots att de inte är EU-medlemmar.

EES-avtalet innebär tullättnader och gemensamma regler

  • Tullfrihet eller sänkt tull för de varor som omfattas av EES-avtalet och har sitt ursprung inom EU eller EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein.
  • Oftast samma tekniska krav på varor (harmonisering) i EU- och EES-länderna, men i vissa fall har EES-länderna valt att behålla egna nationella krav.
  • De gemensamma (harmoniserade) reglerna tillämpas på samma sätt i de olika länderna.

Men fortfarande gäller en del krav för varuhandeln mellan EES-länderna och EU

  • Varor måste gå igenom tullformaliteter i samband med att de fraktas över gränsen.
  • För att kunna handlas tullfritt eller med sänkt tull måste importören kunna bevisa att varorna har sitt ursprung i EU och EES-länderna.
  • Varorna kan behöva gå igenom eventuell fysisk kontroll av ansvarigt tullverk i samband med att de passerar gränsen.

Alltid tullformaliteter men färre kontroller

EES-länderna har samma eller likartad lagstiftning som EU på många områden. Det gör att de flesta varor kan röra sig fritt på EU:s inre marknad. Det gäller till exempel livsmedel och jordbruksvaror, där det i princip inte sker någon kontroll vid gränsen mellan EU- och EES-länder.

Norge, Island och Liechtenstein ingår dock inte i EU:s gemensamma tullområde – det gör bara EU-länderna. Inom EU:s tullområde har alla tullformaliteter och tullkontroller mellan medlemsländerna tagits bort. Här regleras varuhandeln av en gemensam tullagstiftning. När en vara tullbehandlats i samband med import från ett land utanför EU kan varan cirkulera fritt och säljas vidare inom EU.

Ömsesidigt erkännande gäller ibland

Kraven på varor är ofta desamma i EES och EU. Andra varor ska ömsesidigt erkännas av EU- respektive EES-ländernas myndigheter. Det förutsätter att varan uppfyller samma regler för ursprung som gäller för sänkt tull i EES-avtalet. Det finns också varor som är olika reglerade. En del omfattas heller inte av EES-avtalet. Det kan vara en anledning till att varor inte godtas av mottagarlandets myndigheter.