Viktigt att proceduren följs när en produkt stoppas inom EU

Ett företag som hindrades att sälja en produkt som redan såldes i ett annat EU-land, bemöttes inte av myndigheten på korrekt sätt enligt förordningen om ömsesidigt erkännande. Här kan du läsa om fallet och det yttrande – det första – som kommissionen gjorde inom ramen för förordningens problemlösningsförfarande.

Ett företag, som lagligen salufört vitamin D3 som kosttillskott i Grekland och Rumänien, ville exportera sin produkt till Bulgarien. Företaget ansökte om marknadsgodkännande hos den behöriga bulgariska myndigheten, men fick avslag eftersom produkten överskred det nationella gränsvärdet för vitamin D i kosttillskott.

I det här fallet är myndigheten skyldig att tillämpa förordningen om ömsesidigt erkännande eftersom det gällde tillsyn över produkter som redan säljs (lagligen) i ett annat EU-land.

Men myndigheten följde inte den beslutsprocedur som finns i förordningen. Därför strider beslutet mot EU-rätten, enligt Solvit och EU-kommissionen, som för första gången (september 2021) yttrat sig inom ramen för förordningens problemlösningsförfarande.

Detta saknades i myndighetens handläggning:

  • Myndigheten hade inte omgående informerat företaget om att man övervägde att stoppa produkten från försäljning i landet med hänvisning till den underliggande nationella lagstiftningen.
  • Myndigheten hade inte informerat företaget om möjligheten att lämna in en försäkran om ömsesidigt erkännande.
  • Myndigheten fattade ett beslut som inte innehöll de delar som krävs för denna typ av beslut i förordningen om ömsesidigt erkännande (bland annat har myndigheten inte informerat om Solvit).
  • Myndigheten hade inte notifierat EU-kommissionen och andra medlemsländer om sitt beslut inom den angivna tidsfristen.

Kommissionens yttrande blir vägledande

EU-kommissionens yttrande blir en vägledning och en påminnelse till nationella myndigheter inom EU om vikten av att följa den lagstadgade proceduren i sin tillsyn av produkter. Den gäller alltså när myndigheten utövar tillsyn över produkter som redan säljs (lagligen) i ett annat EU-land.

Kommissionens yttrande om hur ömsesidigt erkännande ska tillämpas för livsmedelstillskott (på engelska, EU-kommissionens webbplats)