Vad är en standard?

En standard är en gemensam lösning på ett problem som återkommer gång på gång. Gemensamma standarder underlättar handel och gör att företag slipper anpassa sina produkter till olika tekniska krav på olika marknader.

Standarder säkerställer också att varor och tjänster är tillförlitliga och uppfyller de krav som ställs på dem – att de till exempel är säkra att använda eller tar hänsyn till miljö, oavsett var de tillverkas eller kommer från. Det kan handla om till exempel att cykelhjälmar ska vara säkra att använda eller att elbilar går att ladda överallt oavsett vilket företag som tillverkat dem.

EU:s arbete med standarder

För att komma till rätta med tekniska handelshinder på den inre marknaden och främja den fria rörligheten för varor har EU en metod för harmonisering av tekniska regler. Här spelar tillverkarnas ansvar och frivilliga standarder en central roll. För att undvika detaljerade tekniska krav i lagstiftningen begär EU-kommissionen att någon av de tre europeiska standardiseringsorganen (Cen, Cenelec och Etsi) utarbetar så kallade harmoniserade standarder som en vägledning för företagen. Standarderna tas fram i nära samarbete med näringslivet och andra medlemmar eller samarbetspartner till standardiseringsorganen. Användning av dessa standarder är dock frivillig och företagen kan välja att uppfylla lagstiftningen på ett annat sätt.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium arbetar på flera sätt med att främja svenska intressen i EU:s reglerings- och standardiseringspolitik. Det främsta syftet med insatserna är att förebygga och ta bort omotiverade tekniska handelshinder och att möjliggöra för svenska intressenter att påverka framtagandet av harmoniserade standarder.

Kommerskollegium arbetar bland annat med:

  • att samordna nya förslag till EU:s standardiseringsmandat, det vill säga de uppdrag som Europeiska kommissionen lägger på de europeiska standardiseringsorganen att ta fram harmoniserade standarder.
  • att utbyta information och samarbeta med andra medlemsstater och Europeiska kommissionen vad gäller regelverk och praxis.
  • att medverka till nationell kunskapsspridning i samarbete med myndigheter, intresseorganisationer och näringsliv.
  • att verka för att minska standarders handelshindrande effekter för utvecklingsländer och samordna projekt för att främja att utvecklingsländerna deltar när internationella standarder tas fram.
  • att lyfta och integrera principer om hållbar handel och hållbarhet i frågor som gäller standarder och standardiseringspolitik.

Arbetet inom ramen för regeringens strategi för standardisering

Regeringen har antagit en strategi för standardisering. Strategin pekar ut ett antal strategiska prioriteringar ur ett nationellt, europeiskt och internationellt perspektiv och syftet är bland annat att Sverige ska bli bättre på att delta i och påverka internationellt standardiseringsarbete. Strategin lyfter särskilt vikten av stärkt samverkan mellan olika aktörer i Sverige.

Kommerskollegium har på uppdrag av regeringen identifierat och tydliggjort aktörernas olika roller och ansvarsområden i syfte att öka samverkan. Kommerskollegium arbetar med att förbättra samrådet och dialogen mellan myndigheter, standardiseringsorganisationer, branschorganisationer och andra intressenter. Bland annat bjuder vi in till samrådsmöten på både nationell nivå och sektorsnivå.

Regeringens strategi för standardisering

Skillnaden mellan tekniska föreskrifter och standarder

Tekniska föreskrifter: Varuregler som tas fram och tillämpas av myndigheter och är obligatoriska till sin karaktär.

Standarder: Frivilliga varuegenskaper och krav. Standarder tas fram i konsensus mellan olika aktörer, och drivs ofta av näringslivet. Även om standarder per definition är frivilliga kan myndigheter göra dem tvingande genom att hänvisa till dem i tekniska föreskrifter.

De europeiska standardiseringsorganen