Årsrapport 2019: Anmälningar av tekniska föreskrifter
Ursprungs- och kvalitetsmärkning på livsmedel, online-tjänster och återvinning var områden som EU-länderna lagstiftade om under 2019. Det framgår av årsrapporten om EU:s anmälningsprocedur för tekniska regler under året 2019.
Anmälningsproceduren för tekniska regler syftar till att förhindra otillåtna handelshinder på EU:s inre marknad. Proceduren innebär att medlemsländer som planerar att besluta om nationella tekniska regler för en produkt eller online-tjänst måste anmäla ett utkast av reglerna i EU-kommissionens databas, Tris. Nationella tekniska regler kan till exempel gälla drivmedel, artiklar av engångsplast, eller online-kasinon. Efter att en anmälan kommit in kan kommissionen, medlemsländerna och andra berörda, exempelvis företag, reagera mot förslaget. Reaktionerna kan till exempel handla om att förslaget negativt påverkar handeln inom EU eller i övrigt inte är förenligt med EU-rätten.
Tendenser 2019
Under 2019 har det anmälts en hel del förslag som rör online-tjänster (så kallade informationssamhällets tjänster). Ett exempel är Frankrikes anmälan av ett regelförslag för digitala plattformsoperatörers ansvar att bekämpa hatinnehåll på internet. Det har också anmälts förslag för hantering av avfall och artiklar av engångsplast. Den trend Kommerskollegium tidigare har sett med att medlemsländer vill införa olika ursprungs- och kvalitetsmärkningar för livsmedel har hållit i sig även detta år.
Svenska anmälningar
Svenska myndigheter anmälde 40 förslag till tekniska regler, bland annat den nya lagen om skatt på plastbärkassar. Bland övriga anmälningar märks märkning av drivmedel där konsumenter ska kunna få information om exempelvis drivmedlets utsläpp av växthusgaser och ursprung. Flest anmälningar står Transportstyrelsen för. Deras regelförslag har rört allt från motorcyklar till utrustning för taxiverksamhet. Sverige har fått några så kallade reaktioner på sina anmälningar. Reaktionerna har mestadels kommit från kommissionen som har velat ha förtydligat huruvida förslagen är förenliga EU-rätten.
Svenska reaktioner på utländska förslag
Sverige skickade in en reaktion på ett förslag från Österrike om förbud mot plastpåsar som inte är komposterbara. Sveriges invändning var att förslagets utformning riskerade att leda till fragmentisering av den inre marknaden, det vill säga att det blir många olika regler i de olika EU-länderna. Sverige välkomnade dock ambitionen att minska användningen av plastpåsar. Sverige har också reagerat på förslag som rör olika typer av kvalitets- och ursprungsmärkningar av livsmedel och jordbruksprodukter, eftersom den typen av märkningar kan vara handelshindrande.
Proceduren förebygger handelshinder
Tanken med proceduren är att det ska vara ett verktyg mot handelshindrande regler i andra medlemsländer, innan reglerna antas. Generellt sett fungerar proceduren bra anser Kommerskollegium. Den ger också signaler om vilka områden där det kan behövas harmoniserad EU-lagstiftning. Proceduren är även bra ur ett transparensperspektiv eftersom den visar vilka regler som finns i olika medlemsstater.