Rapporter
Kommerskollegium producerar varje år ett antal rapporter och utredningar som behandlar utrikeshandel och handelspolitik ur en rad olika aspekter.
-
Årsrapport 2020: Anmälningar av tekniska föreskrifter
Utgiven: 2021
Medicintekniska produkter, läkemedel och vaccin var områden som EU-länderna lagstiftade om under 2020. Det framgår av årsrapporten om EU:s anmälningsprocedur för tekniska regler.
-
How Companies Use Free Trade Agreements
Utgiven: 2021
EU:s frihandelsavtal med Sydkorea, ett av de ekonomiskt mest betydelsefulla frihandelsavtalen, har i år varit i kraft i tio år. Kommerskollegium har frågat företag som handlar med Sydkorea hur de använder avtalet. Jonas Kasteng, en av författarna till rapporten, berättar mer.
-
Vad är en jämn spelplan? En analys av begreppet level playing field
Utgiven: 2021
Level playing field, LPF, eller jämn spelplan, är ett begrepp som alltmer hörs i den handelspolitiska diskussionen. Ofta handlar det om att skapa lika konkurrensförutsättningar för företag. Men betydelsen varierar mellan olika områden, avsändare och syfte, något som den här rapporten redogör för.
-
Trade policy and policy for responsible business conduct
Utgiven: 2021
I den här rapporten beskrivs varför en närmare koppling mellan handelspolitik och politik för hållbart företagande kan bidra till en mer hållbar och ansvarsfull handel i globala värdekedjor, motståndskraft mot kriser och en hållbar ekonomisk återhämtning.
-
The Future of EU Trade Policy – a programme for action
Utgiven: 2020
Det här är Kommerskollegiums syn på hur EU:s handelspolitik bör utvecklas i framtiden. Det bygger på ett svar till EU-kommissionen inför översynen av den framtida handelspolitiken. Anders Ahnlid, Kommerskollegiums generaldirektör, berättar mer.
-
Covid-19 och den fria rörligheten – preliminära lärdomar från hälsokrisen
Utgiven: 2020
De restriktioner som EU:s medlemsländer införde i coronapandemins början satte stora delar av EU:s inre marknad ur spel. Men trots det var majoriteten av åtgärderna i linje med EU-rätten. Det visar en preliminär bedömning av Kommerskollegium.
-
Analys av frihandelsdelen i EU–Mercosur-avtalet
Utgiven: 2020
EU:s avtal med Mercosurländerna, Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, är ett så kallat associationsavtal där handel är en del av flera. Kommerskollegium har granskat avtalet utifrån ett antal områden, sektorer och varor och analyserat vilka effekter som avtalet kan få.
-
Improving economic resilience through trade
Utgiven: 2020
Hur ska Sverige och EU trygga försörjning av varor under en kris? Hur bör handelspolitiken utformas? Det diskuterar Kommerskollegium i en ny rapport.
-
Trade barriers to goods and services important for climate action
Utgiven: 2020
EU siktar på att bli helt klimatneutralt till 2050 och för att nå det målet måste alla politikområden mobiliseras, även handelspolitiken. Kommerskollegium har analyserat handelspolitikens roll.
-
Platform Liability in the EU: A Need for Reform?
Utgiven: 2020
EU:s e-handelsdirektiv, som bland annat reglerar hur digitala plattformar ska fungera, är under översyn. I den här rapporten analyserar Kommerskollegium argument för och emot en större uppdatering av lagstiftningen.
-
The use of industrial subsidies by major economies
Utgiven: 2020
Ett stort antal industrisubventioner används idag av EU-länder, Kina och USA. Detta trots att de skulle kunna skada den egna ekonomin och kan störa den internationella handeln. Kommerskollegium har på ett övergripande plan undersökt hur industrisubventioner används i tre ekonomier och hur dessa typer av subventioner...
-
En osäker omvärld – så påverkas svenska företags internationella strategier av växande protektionism
Utgiven: 2020
Dagens oroliga omvärld skapar stor osäkerhet för företag som importerar och exporterar. Hur påverkar det deras internationella strategier? 18 svenska storföretag berättar i en kartläggning genomförd av Kommerskollegium och Business Sweden. Alla intervjuer utom en genomfördes i slutet av 2019 och början av 2020 innan...
-
Rules of Origin for the 21st Century
Utgiven: 2020
Tillverkning och handelsmönster förändras, men hänger ursprungsreglerna med? En ny rapport från Kommerskollegium diskuterar olika sätt att uppdatera ursprungsreglerna och samtidigt koppla dem till tjänster, digitalisering, hållbarhet och utnyttjande av handelsavtal.
-
Made in EU – how country of origin labelling affects the internal market
Utgiven: 2020
Fler och fler EU-länder lagstiftar om tvingande, nationella regler för ursprungsmärkning på varor. Kommerskollegium har undersökt hur det påverkar den inre marknaden.
-
Trade and Gender Equality – the role of trade policy
Utgiven: 2020
Den här rapporten beskriver några av de viktigaste skillnaderna i hög- och medelinkomstländer mellan män och kvinnor på tre handelsrelaterade ekonomiska områden: sysselsättning, företagande och konsumtion. Rapporten diskuterar även hur handelspolitiken kan bidra till ökad jämställdhet genom att ta hänsyn till dessa...
-
Gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp
Utgiven: 2019
Den här rapporten handlar om gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp (border carbon adjustments, BCA). De går ut på att importerade varor beläggs med samma kostnad för koldioxidutsläpp som inhemska varor.
-
Effekter av tilläggstullar på import till USA av motorfordon och fordonskomponenter
Utgiven: 2019
Den här rapporten analyserar de potentiella ekonomiska effekterna som skulle drabba Sverige, Tyskland, övriga EU, USA och Japan om USA skulle införa extratullar på import av motorfordon från EU och Japan. Analysen är gjord genom simulering i modelleringsverktyget Metro.
-
The Fourth Industrial Revolution
Utgiven: 2019
I den här rapporten beskriver Kommerskollegium framväxten av den Fjärde industrirevolutionen (4IR). Vi identifierar nya produktionstrender och diskuterar hur de kommer att påverka den internationella handeln.
-
Handelsrelationen mellan USA, Kanada och Mexiko
Utgiven: 2019
Innehållet i USMCA, frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko analyseras i den här utredningen.
-
Anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet – årlig sammanställning 2018
Utgiven: 2019
Det här är en sammanställning och analys av händelser inom anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet 2018.