Tjänstehandeln hårt drabbad i coronakrisen

Om handel

Corona

Publicerad: 09 okt 2020

Sveriges tjänstehandel fortsätter att minska i spåren av coronapandemin. Värst drabbad är tjänsteexporten till länder utanför EU.

Sveriges internationella handel med varor ser nu ut att gå mot en viss återhämtning, men för tjänstehandeln finns alltså ännu inga sådana tydliga tecken.

– För tjänstehandeln är det svårt att se en återhämtning och tjänsteexporten tycks ha drabbats hårdare än importen. Det tydligaste fallet är kanske tjänsteexporten till länder utanför EU. I mars låg tjänsteexporten på ungefär samma nivå som motsvarande månad 2019, men i juli var motsvarade siffra -44 procent, säger Patrik Tingvall, chefekonom på Kommerskollegium.

Minskad rörlighet gav minskad tjänstehandel

Världens länder har under våren, men även nu i höst, haft många restriktioner för att försöka minska smittspridningen. En stor del av restriktionerna har minskat möjligheterna för individer att röra sig fritt, vilket vissa delar av tjänstehandeln är beroende av.

– Det kan vara en del av förklaringen till att det är svårt att se några tydliga tecken på en återhämtning av tjänstehandeln. Vi vet att vissa delar av tjänstehandeln är beroende av att personer kan röra sig fritt. Men vi är fortfarande mitt inne i krisen så än är det svårt att säga något med säkerhet.

Osäkerhet leder till nya bortfall

De långsiktiga effekterna på den internationella handeln och på ekonomin i stort beror på hur lång tid det tar innan efterfrågan kommer igång igen.

– I den nuvarande fasen kännetecknas coronapandemins ekonomiska påverkan av både en låg efterfrågan och osäkerhet om framtiden. Det här handlar om störningar som vi knappt varit med om tidigare.

Oron för ökad smittspridning, för nya nedstängningar och restriktioner kan i sig göra att återhämtningen går långsamt eller bromsar in.

– Det osäkra läget gör att företag sannolikt inte vågar satsa fullt ut idag; detta kan ta sig i uttryck av att man skjuter på inköp och investeringar vilket bromsar ekonomin. Det är mycket som behöver klaras ut för att företag ska våga satsa igen, säger Patrik Tingvall, chefekonom på Kommerskollegium.