Hindra utländska investeringar – så här ser reglerna ut för Sverige

Om handel

Corona

Publicerad: 21 apr 2020

I corona-pandemins spår diskuteras risken att utländska intressen köper upp svenska företag som är sårbara just nu. Men vilka är svenska statens möjligheter att granska och stoppa utländska investeringar?

Artificiell intelligens, robotar och produkter med dubbla användningsområden är sektorer där stater kan vilja ha möjlighet att stoppa utländska investeringar. Det kan också handla om känslig infrastruktur, både fysisk och digital.

Men i Sverige finns det för närvarande ingen lagstiftning som säger att staten får granska och stoppa utländska investeringar, så kallad investeringsgranskning. Däremot finns en EU-förordning, som börjar gälla i oktober i år, som säger att medlemsländerna är skyldiga att informera varandra om vilka utländska investeringar som har gjorts i ens land.

Förordningen anger också att om ett medlemsland väljer att ha restriktioner när det gäller utländska investeringar, då måste det motiveras utifrån nationell säkerhet eller allmän ordning, säger Jonas Hallberg, expert på investeringsfrågor vid Kommerskollegium.

WTO-avtal reglerar utländska investeringar

Det finns också internationella överenskommelser, som EU har ingått och lovat motpartens investerare att EU:s marknad – och därmed även den svenska – är öppen för utländska investeringar. Med utgångspunkt i Gats-avtalet (WTO:s tjänstehandelsavtal) har EU en öppen inställning till utländska investerare, vilket innebär att investeringar i många sektorer i princip inte ska stoppas.

Gats ger liknande möjligheter till undantag från de grundläggande reglerna som EU-förordningen: främst med hänvisning till nationell säkerhet, men också till allmän ordning. Trots det har få länder anmält en tvist till WTO:s tvistlösningsorgan där nationell säkerhet använts som motivering.

Sverige utreder system för investeringsgranskning

Mellan EU-länderna är investeringsgranskning förbjuden. Det innebär till exempel att Finland inte får hindra en investering från Frankrike att göras i Finland. När det gäller investeringar från länder utanför EU har 14 EU-länder någon form av system för investeringsgranskning och fler håller på att införa sådana system.

I Sverige pågår just nu en offentlig utredning om hur ett system för investeringsgranskning kan utformas.

Det är viktigt att skapa balans. En granskningsmekanism får inte innebära ett för stort hinder för investeringar, men samtidigt måste det vara möjligt att kunna säga nej till investeringar när det behövs, säger Jonas Hallberg, som medverkar i den offentliga utredningen, som ska vara klar senhösten 2021.

Men om Sverige vill förhindra att vissa utländska investeringar genomförs just nu?

Investeringsgranskning är en komplicerad fråga och ett lagstiftningsarbete måste ske på ett rättssäkert sätt. Men om det skulle vara så att staten bestämmer sig för att föregå denna process och omedelbart införa en granskningsmekanism måste staten ta reda på vilka faktiska faror som finns. Förekommer det, eller finns det en risk för, så många utländska icke-marknadsmässiga uppköp att det är motiverat att införa restriktioner?

Jonas Hallberg anser att det i grunden är positivt med utländska investeringar för svenska jobb och svensk produktivitet. Det är först när uppköpen inte baseras på marknadsmässiga beslut utan istället utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän ordning som de får stoppas.

Olika system i olika EU-länder

Det finns flera sätt att genomföra investeringsgranskning. De EU-länder som har lagstiftning på plats har olika modeller. Några prövar alla utländska förvärv över en viss ägarandel i ett företag. Andra pekar ut vissa sektorer där staten ska godkänna de utländska investeringarna.

Att, som något EU-land har gjort, stoppa alla investeringar från ett visst land, ställer sig Jonas Hallberg tveksam till:

 Att hindra alla utländska investeringar från länder utanför EU, eller från ett visst land, kan svårligen ses som proportionerligt till det man försöker skydda.

Kommerskollegium följer utvecklingen

Kommerskollegium följer utvecklingen av utländska investeringar på en övergripande nivå. Varje kvartal redovisas och analyseras Sveriges utrikeshandel, inklusive utländska investeringar, i handelsstatistiska rapporter. EU-kommissionen bevakar utvecklingen och har nyligen gett ut en guide om hur de anser att EU:s strategiska tillgångar ska skyddas mot uppköp med hjälp av investeringsgranskning.

Mer information

Kontakt

Jonas Hallberg
08-690 48 42
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se