Möjligt att prissätta koldioxid vid import av vissa varor

Importera & exportera

Om handel

Publicerad: 16 dec 2019

Det är möjligt att införa ett system där företag som importerar varor till EU måste betala lika mycket för varornas koldioxidutsläpp som om de hade varit producerade inom unionen. Det måste dock göras med ett tydligt klimatsyfte och med stor öppenhet mot handelspartners. Det visar en ny rapport från Kommerskollegium.

För att EU ska uppnå sina klimatmål måste företag inom unionen släppa ut mindre koldioxid, men samtidigt måste de kunna delta i den internationella handeln på rättvisa villkor. Det är utgångspunkten för ett nytt utsläppssystem för importerade varor som EU-kommissionen vill införa. Kommerskollegium har på Regeringskansliets uppdrag utrett hur ett sådant system skulle kunna införas, vilka klimatpositiva effekter det skulle få, om det är förenligt med WTO-regelverket och hur det skulle kunna påverka förutsättningarna för EU:s handel.

Porträtt Fredrik Gisselman– Vår utredning visar att det är fullt möjligt att få till ett effektivt verktyg som sannolikt är förenligt med WTO-regelverket. Men att det är väldigt komplext och en förutsättning är att EU kan bevisa ett tydligt klimatsyfte och att det man gör är absolut nödvändigt för att uppnå klimatmålen, säger Fredrik Gisselman, huvudförfattare för rapporten.

Att motverka koldioxidläckage

Systemet, som kallas gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp (Border Carbon Adjustment), går ut på att den som importerar en vara till EU får betala lika mycket för varans totala koldioxidutsläpp som för en vara som är tillverkad inom unionen. Syftet är att minska risken för koldioxidläckage. Koldioxidläckage är en situation där utsläppen i andra delar av världen ökar som en följd av EU:s mer ambitiösa klimatpolitik.

– Detta kan bland annat hända genom att ett europeiskt företag omlokaliserar sin produktion till ett land där det är billigare att släppa ut koldioxid, säger Fredrik Gisselman.

Att företag stannar inom EU men tappar marknadsandelar till utländska företag med lägre klimatkrav är också ett exempel på koldioxidläckage.

– Om ett land inför hårda klimatkrav och det leder till koldioxidläckage kan alltså konsekvensen bli att de globala klimatutsläppen ändå ökar, säger Fredrik Gisselman.

Nytt verktyg kan minska koldioxidutsläpp

EU försöker idag undvika koldioxidläckage med hjälp av olika åtgärder i EU:s utsläppshandelssystem ETS. Men det systemet har brister och i takt med att EU:s klimatambitioner ökar kommer det troligen fungera allt sämre. EU-kommissionen har därför planer på att föreslå att EU inför ett nytt verktyg som ska se till att importerade varors koldioxidutsläpp kostar lika mycket som inom EU.

– Fördelen med det nya systemet är att EU och Sverige kan införa effektivare prissättning på koldioxidutsläpp utan att riskera att de egna företagen förfördelas. Systemet kan också sätta press på importerande företag att minska sina koldioxidutsläpp och höja priset på koldioxidtunga varor, säger Fredrik Gisselman.

I rapporten ger Kommerskollegium rekommendationer för hur EU skulle kunna lösa ett antal juridiska, ekonomiska och praktiska knäckfrågor.

– En risk med verktyget är att andra länder kan tolka detta som en protektionistisk åtgärd vilket kan leda till konflikter. Det kan motverkas genom att EU har en öppen och transparent process med de länderna och att det är tydligt att huvudsyftet är att minska växthusgaserna globalt, säger Fredrik Gisselman.

Sannolikt förenligt med WTO

En förutsättning för att systemet ska kunna införas är att det inte strider mot WTO:s regler. Bland annat måste en importerad vara behandlas på samma sätt som en likvärdig vara som producerats i det egna landet. I regelverket finns dock möjlighet att undantas från reglerna om syftet är att skydda miljön.

– En knäckfråga kommer bli om EU kan bevisa att systemet ska införas för att skydda klimatet. Det är också viktigt att EU tar hänsyn till andra länders klimatpolitiska åtgärder för att inte producenter från dessa länder ska drabbas orättvist, säger Fredrik Gisselman.

Varor som bör prissättas

En annan rekommendation handlar om vilka varor som ska omfattas av systemet.

– Först och främst bör de basvaror som har störst risk för koldioxidläckage inkluderas i systemet. De varor som släpper ut mycket och som samtidigt är konkurrensutsatta på världsmarknaden.

Kommerskollegium har inte tagit ställning till exakt vilka varor som borde inkluderas i systemet, men förslag som redan diskuteras inom EU är till exempel cement, stål och aluminium.

– Det bästa vore om vi på global nivå kunde prissätta koldioxid, alltså att alla världens länder enas om sina klimatambitioner. Men hittills har det varit svårt. I avsaknad av detta kan vi konstatera att gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp kan vara ett effektivt verktyg, om det designas väl, säger Fredrik Gisselman.

Rapporten

Gränsjusteringsåtgärder för koldioxidutsläpp – en analys av de handelsrelaterade aspekterna och vägen framåt

Kontakt

Fredrik Gisselman
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 33

Frågor om WTO-förenligheten

Emilie Eriksson
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 34