Analys: Gränsöverskridande mobila betalningar i EU – vägar framåt för en fördjupad inre marknad
Effektiva gränsöverskridande betalningar är avgörande för att den fria rörligheten på EU:s inre marknad ska fungera fullt ut. Den här analysen undersöker utvecklingen av omedelbara mobila betalningar inom unionen och belyser både möjligheter och hinder för en gemensam marknad.
Anna Graneli, varför är gränsöverskridande mobila betalningar en så central fråga för EU:s inre marknad?
Effektiva gränsöverskridande betalningar gör det enklare att handla och är en förutsättning för att den fria rörligheten på EU:s inre marknad ska fungera fullt ut. Undersökningar visar att europeiska konsumenter i allt högre grad handlar online och att de föredrar att betala med mobilen. Samtidigt ökar både personrörligheten och den gränsöverskridande e-handeln inom EU. Därför krävs enkla och effektiva lösningar för mobila betalningar som fungerar överallt på den inre marknaden.
Det är också viktigt att främja rörlighet för studenter och arbetstagare på EU:s inre marknad för att möta framtidens kompetensutmaningar. För att det ska vara attraktivt att studera eller arbeta i ett annat EU-land måste det vara smidigt att skicka pengar och handla – i butik och online – oavsett i vilket land personen har sitt bankkonto.
Hur påverkar beroendet av utomeuropeiska aktörer EU:s digitala och finansiella suveränitet?
Det osäkra geopolitiska läget har synliggjort sårbarheten i det europeiska betalningssystemet, som till stor del är beroende av utomeuropeiska aktörer. Många EU-länder saknar egna kortbetalningssystem och gränsöverskridande betalningar domineras helt av internationella leverantörer som Visa och Mastercard. Samtidigt är globala plånböcker som Apple Pay och Samsung Pay på stark frammarsch.
I flera europeiska länder har nationella mobilbetalningssystem – som Swish och det dansk-norska Vipps MobilePay– etablerat sig som framgångsrika alternativ. Genom att koppla samman dessa system inom den inre marknaden kan EU bygga en starkare europeiskmotsvarighet till de utomeuropeiska aktörerna. Det skulle minska beroendet av utländska lösningar, stärka unionens digitala suveränitet och stimulera både konkurrens och innovation.
Varför är det fortfarande svårt att skicka pengar mellan EU-länder med mobilen – trots att vi kan resa och handla fritt inom unionen?
Många av de framgångsrika nationella lösningarna utvecklades från början för att hantera omedelbara betalningar (betalningar i realtid) mellan privatpersoner inom samma land. Dessa system var ofta bankdrivna och byggde på landets nationella infrastruktur. De hade också olika tekniska lösningar för signering och koppling mellan betalare och mottagare. Det har lett till att marknaden för mobila betalningar fortfarande är fragmenterad längs nationella gränser – trots att EU-lagstiftningen på området i stort sett är harmoniserad.
På senare år har flera viktiga initiativ tagits för att förbättra möjligheterna till gränsöverskridande mobila betalningar. Organisationer som European Mobile Payment Systems Association och European Payments Alliance arbetar för att skapa interoperabilitet mellan nationella system. Dessutom har tjänsten Wero, framtagen av European Payment Initiativ, lanserats som en enhetlig pan-europeisk lösning.
Även centralbankerna har tagit viktiga steg för att bygga en gemensam infrastruktur och undanröja tekniska hinder. Ett av projekten syftar till att bygga ihop betalinfrastrukturen mellan euroländer och länder med andra valutor inom den inre marknaden.
Sverige lanserade Swish redan 2012 som då var en av världens största tjänster för mobila direktbetalningar. Hur ser situationen ut idag?
Swish har varit en mycket framgångsrik tjänst för mobila betalningar i Sverige. Den började som en lösning för omedelbara överföringar mellan privatpersoner, men används idag i allt större utsträckning även för betalningar i butik och på nätet.
Tjänsten spelar en viktig roll för både hushåll och företag. Samtidigt är koncentrationen till en enda aktör problematisk ur ett sårbarhetsperspektiv. Begränsad konkurrens kan också leda till bristande innovation.
I dag saknas en svensk aktör som erbjuder gränsöverskridande mobila betalningar till andra länder på EU:s inre marknad, inklusive de nordiska grannländerna.
Hur påverkas Sveriges möjligheter att delta i den digitala inre marknaden av att vi har en egen valuta och ett nationellt betalsystem som inte är integrerat med övriga EU?
Att Sverige har en egen valuta innebär att vi inte är lika djupt integrerade i den eurobaserade betalinfrastrukturen. Det betyder också att vi inte alltid omfattas av all EU-lagstiftning på betaltjänstområdet. Ett exempel är förordningen om omedelbara betalningar, som trädde i kraft 2024. Den kräver att alla betaltjänsteleverantörer ska erbjuda omedelbara betalningar i euro, på samma villkor som vanliga betalningar. Motsvarande krav gäller inte för svenska kronor eller andra nationella valutor.
På sikt kommer alltså alla medborgare i euroländerna att kunna göra omedelbara betalningar via sin vanliga internet- eller mobilbank. Användare som vill betala i realtid med svenska kronor är dock fortsatt hänvisade till Swish.
Skillnaderna i förutsättningarna för omedelbara betalningar mellan euroländerna och länder utanför euroområdet – som Sverige – gör det svårare att uppnå målet om en helt integrerad inre marknad för betalningar.
Hur bör Sverige agera – nationellt och på EU-nivå?
På EU-nivå bör Sverige arbeta för att EU-kommissionen tar initiativ till att utreda möjligheten att lagstifta om krav på interoperabilitet mellan de nationella mobilbetalningssystemen. Utredningen bör belysa de marknadsmässiga, juridiska och tekniska förutsättningarna för att införa tvingande regler.
Sverige bör också verka för att den kommande EU-lagstiftningen på betaltjänstområdet leder till ökad harmonisering i praktiken. Det innebär bland annat att driva på för gemensamma tekniska lösningar – till exempel harmoniserade API-er – och en effektivare tillsynssamordning mellan medlemsländerna.
På svensk nivå bör regeringen överväga att införa krav på att betaltjänstleverantörer erbjuder omedelbara betalningar i svenska kronor. Regeringen bör också undersöka behovet av en nationell färdplan för hur gränsöverskridande omedelbara betalningar ska kunna utvecklas mellan Sverige och övriga EU-länder, inte minst de nordiska grannländerna.