WTO – en organisation för världens handel

Världshandelsorganisationen WTO är den internationella organisation som har hand om regler för internationell handel. WTO fungerar även som ett förhandlingsforum där organisationens 164 medlemsländer förhandlar om gemensamma regler i syfte att underlätta handel länderna emellan. Organisationen bildades 1995 och bygger på det multilaterala handelssystem som etablerades genom det allmänna tull- och handelsavtalet Gatt som började gälla 1948.

Det finns två sorters avtal inom WTO – multilaterala och plurilaterala. De plurilaterala handelsavtalen har endast vissa av WTO:s medlemmar ingått i, medan de multilaterala avtalen omfattar alla WTO:s 164 medlemsländer. De multilaterala avtalen kan i sin tur delas upp i tre områden:

  • Varuhandel, reglerat bland annat genom det allmänna tull- och handelsavtalet, Gatt.
  • Tjänstehandel, reglerat genom det allmänna tjänstehandelsavtalet, Gats.
  • Immaterialrätt, reglerat genom avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, Trips.

WTO administrerar också ett tvistlösningssystem som är gemensamt för de olika avtalsområdena. En annan av WTO:s funktioner är att granska medlemmarnas handelspolitik med regelbundna intervall. WTO samarbetar också med andra internationella organ för att befrämja samstämmigheten i den globala ekonomiska politiken, och för att främja utvecklingsländernas deltagande i världshandeln genom till exempel tekniskt bistånd.

WTO:s mål och medel

WTO:s övergripande mål är att, genom ömsesidigt gynnsamma handelsarrangemang, bidra till ökad levnadsstandard, full sysselsättning och effektivt resursutnyttjande i enlighet med principen om en hållbar utveckling. Ökad handel är alltså inte ett mål i sig utan ett medel för att befrämja hållbar ekonomisk utveckling i medlemsländerna. För att uppnå ovanstående mål arbetar WTO med tre grundläggande uppgifter:

  • Försöka åstadkomma en friare världshandel genom förhandlingar mellan medlemsländerna.
  • Skapa ett regelverk för handel.
  • Upprätthålla processer för att lösa handelskonflikter opartiskt och objektivt.

WTO är en demokratisk organisation. Alla medlemsländer, oavsett storlek, har en röst och beslut fattas i princip genom enhällighet. Liksom i andra internationella organisationer har dock mindre länder i realiteten mindre inflytande än stora länder.

Förhandlingsrundor

Förhandlingar inom WTO sker genom så kallade förhandlingsrundor. Rundorna är de perioder under vilka medlemsstaterna träffas regelbundet för att förhandla fram nya överenskommelser. Under Gatt-epoken 1948-1994 genomfördes åtta sådana rundor. Den så kallade Uruguayrundan pågick under åren 1986-1994 och var den åttonde och sista förhandlingsrundan inom Gatt och var den som ledde fram till bildandet av WTO.

Sedan 2001 pågår inom WTO den så kallade Doharundan, uppkallad efter Qatars huvudstad Doha där rundan inleddes.

Den institutionella ramen för WTO:s verksamhet definieras i ”Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen” (hädanefter WTO-avtalet). WTO-avtalet kan beskrivas som WTO:s konstitution. Det benämns ofta Marrakeshavtalet efter staden i Marocko där avtalet undertecknades.

Den institutionella strukturen

Det högsta beslutande organet i WTO är ministerkonferensen som enligt WTO-avtalet ska sammankallas regelbundet, helst med högst två års mellanrum. Sedan WTO:s tillkomst har elva ministerkonferenser sammankallats. De har hållits i Singapore 1996, Genève 1998, Seattle 1999, Doha 2001, Cancún 2003, Hongkong 2005, Geneve 2009, Geneve 2011, Bali 2013, Nairobi 2015 och Buenos Aires 2017. Det är här, på högsta politiska nivå, som de politiskt känsliga frågorna avgörs. Ett exempel är ministerkonferensen i Doha som tog beslut om att inleda en ny förhandlingsrunda under det förpliktande namnet “Dohadagordningen för utveckling” (the Doha Development Agenda), även kallad Doharundan.

Det högsta beslutande organet mellan ministerkonferenserna är det Allmänna Rådet. Varje land representeras här på högsta tjänstemannanivån, det vill säga ambassadörsnivå. Allmänna Rådet är beslutande organ i princip i alla frågor.

Beslutsfattande

I princip ska WTO fatta sina beslut genom enhällighet. Detta syftar till att motverka att endast en majoritet av medlemsländerna styr dagordningen och innehar den beslutande makten. Kravet på att alla länder ska vara eniga medför samtidigt vissa utmaningar. Det är svårt att uppnå enhällighet i en så pass blandad skara av medlemsländer där prioriteringar och intressen kraftigt skiljer sig åt liksom förutsättningarna att uppfylla olika åtaganden. Även om huvudprincipen är den att besluten fattas med enhällighet så möjliggör regelverket röstning för att bryta ett dödläge i förhandlingarna. Denna möjlighet har dock inte använts.

Generaldirektören och sekretariatet

WTO är en medlemsdriven organisation. Det är medlemsländerna som bestämmer dagordningen och fattar alla beslut. Det är även medlemsländerna som bereder alla frågor i olika tekniska kommittéer och arbetsgrupper. Deltagande är därför a och o för att få inflytande över besluten. För att få denna organisation att fungera finns ett sekretariat med drygt 600 anställda. Sekretariatet leds av en generaldirektör som utses av WTO:s högsta beslutande organ, det vill säga ministerkonferensen. WTO:s nuvarande generaldirektör är Roberto Azevêdo.

Sekretariatet tillhandahåller själva infrastrukturen för den omfattande mötesverksamhet som pågår i WTO:s olika organ, såsom möteslokaler, protokollförare, sekreterare och tolkar.

Sekretariatet tillhandahåller även en del mer avancerade funktioner som till exempel juridisk rådgivning och hjälp till tvistlösningspaneler. Det omfattar även en viss utredningstjänst. Sekretariatet har även uppgiften att informera allmänheten om WTO:s verksamhet genom webbplats och olika publikationer. En annan roll som har ökat de sista åren är att ge tekniskt bistånd till utvecklingsländerna.