Rapport: Stronger Integration and Enhanced Free Movement in the Nordic Region

I Norden är vi sedan decennier tillbaka vana att fritt kunna resa och handla med både tjänster och varor över gränserna. Covid-19 visade att dessa friheter inte kan tas för givna. Kommerskollegium pekar i den här rapporten på ett antal områden där samarbetet kan förbättras. Anders Ahnlid, generaldirektör, berättar mer.

Vi har utrett vilka viktiga områden som vi och andra parter har möjlighet att öka samarbetet på för att ytterligare förbättra vår gemensamma nordiska marknad som en viktig del av EU:s inre marknad. Utredningen har utgått från Kommerskollegiums uppdrag och kontakter som vi har med våra motsvarigheter i de nordiska länderna. Om vi ska nå framsteg så måste högre prioritet ges åt handelsrelationerna i det nordiska samarbetet både politiskt och på tjänstemannanivå.

Varför är samarbetet mellan de nordiska länderna viktigt?

Den nordiska marknaden är mycket viktig, inte bara för de nordiska länderna utan också i världsekonomin. Tillsammans utgör Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island en av världens tio största ekonomier. I Europa är den nordiska regionen med sina 27 miljoner invånare den femte största ekonomin.

De nordiska statsministrarna har slagit fast visionen att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Därför finns det starka skäl för att lägga i en högre växel för att underlätta handeln mellan de nordiska länderna och med ännu större kraft än tidigare riva de gränshinder som trots allt ännu förekommer.

Hur har pandemin påverkat integrationen mellan länderna?

Att gränserna plötsligt stängdes mellan de nordiska länderna försvårade för både arbetstagare som bor i ett land och jobbar i ett annat och leverantörer av tjänster som har kunder i flera nordiska länder. Utvecklingen gick i fel riktning – mot ett mer stängt Norden med en vi-och-dom-känsla där varje land sköter sig själv. Arbetet med att åter ändra riktning är viktigt inte minst för de över 50 000 nordbor som jobbar på andra sidan en landgräns och alla de företag som bedriver handel eller har verksamhet i flera nordiska länder.

De nordiska länderna är alla del av EU:s inre marknad med fri rörlighet. Tar inte de gemensamma EU-reglerna hand om integrationen i Norden?

Vi måste våga satsa på de nordiska frågorna parallellt med frågor som rör den inre marknaden och använda de möjligheter till fördjupning för ett begränsat antal länder som den inre marknadens regler ger. Vi måste också dra lärdom av de senaste årens utveckling och inför kommande kriser hålla fast vid att vi, förhållandevis små länder med många gemensamma frågor, kan uppnå större kraft om vi tar hjälp av varandra i stället för att agera som solitärer.

Vilka är de viktigaste medskicken från rapporten?

Det nordiska samarbetet kring genomförande av EU-lagstiftning skulle kunna utökas. Olika tolkning av EU-gemensam lagstiftning får inte bli till hinder för företag som försöker verka i flera av de nordiska länderna. Ett annat område som skulle passa bra för fördjupat samarbete är att göra det smidigare för företag att sälja en vara som är godkänd i hemlandet, i ett annat EU-land, enligt principen om ömsesidigt erkännande av varor.

Ni pekar på att nordiska standarder kan underlätta handeln mellan de nordiska länderna. Men bör inte standarder skapas på en mer övergripande nivå?

Även om standardisering blir mest effektiv på en så hög nivå som möjligt, kan vi på vissa områden behöva ta fram en standard efter särskilda förutsättningar som finns just i Norden. Som i byggsektorn, där det exempelvis togs fram en nordisk standard för takbjälkars hållfasthet, så att de kan stå emot stora snömängder. Den antogs senare som en europeisk standard.

Men vi har också gemensamma standarder inom brandskydd och för att bedöma kvalitet av städtjänster. Det finns säkert flera varor eller tjänster där Norden skulle kunna gå före och sätta standarder som sedan kan vidgas till att gälla i hela EU eller till och med globalt.