Rapport: Lessons from the pandemic – designing a Single Market crisis management mechanism
Trots starka prövningar var den inre marknaden mycket motståndskraftig under covidkrisen. Det visar Kommerskollegiums kartläggning av de nationella åtgärderna som enskilda medlemsländer införde under pandemin. Men ännu mer kan göras för att stärka den inre marknaden inför framtida kriser.
Avbrutna försörjningskedjor, exportrestriktioner för hälsorelaterade produkter och gränskontroller är några nationella åtgärder som under coronakrisen påverkade tre av fyra friheter på den inre marknaden mycket negativt. Dessutom kan enskilda medlemsländers enorma ekonomiska stöd till företag ha bidragit till att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.
Ändå visar Kommerskollegiums kartläggning att den inre marknaden var motståndskraftig när det gäller att upprätthålla den fria rörligheten och det fria flödet av livsmedel och andra viktiga konsumtionsvaror. Huvuddelen av de nationella åtgärderna är förmodligen också helt i linje med EU-rätten eftersom de flesta infördes med motivet att skydda folkhälsan.
Men även om den inre marknaden visat sig vara motståndskraftig i stort, visar kartläggningen också på behovet av förbättringar för att stärka den ytterligare i kristider.
Ökad öppenhet
För att den inre marknaden ska fungera är det särskilt viktigt i kristid att alla parter har tillgång till korrekt information om de restriktioner som införs av medlemsstaterna. Vi rekommenderar därför att de befintliga anmälningsprocedurerna för varor, tjänster och personer stärks. Vi föreslår också att man överväger en horisontell informationsmekanism anpassad till krissituationer.
Bättre efterlevnad
Den inre marknaden lider redan av ett stort efterlevnadsunderskott och risken för överträdelser av EU-rätten förvärras i kristider. Förbättrad efterlevnad under normala förhållanden är därför avgörande för att bygga upp de normer och den disciplin som behövs för att upprätthålla den fria rörligheten och säkra tillgången på varor och tjänster i nödsituationer. Medlemsstaterna måste därför ta ett större ansvar när det gäller efterlevnaden av den inre marknadens regler. Vi rekommenderar att man integrerar en ambitiös efterlevnadsdimension i den riktningen i alla framtida krishanteringsförslag.
Starkare samarbetsmekanismer
Ytterligare krismekanismer kan också övervägas. De kan variera beroende på vilken typ av kris som uppstår och EU:s kompetens i varje sådan situation. Det är viktigt att förslag på sådana mekanismer utgår från en djupgående analys av det relevanta krisscenariot.
Tydligare fokus på planerat krisinstrument
EU-kommissionen har planer på ett krisinstrument för den inre marknaden, SMEI. Vi rekommenderar att alla SMEI-förslag fokuserar på att stärka den inre marknaden genom att integrera de tre dimensionerna: Ökad transparens, bättre efterlevnad och starkare samarbetsmekanismer. Dessutom borde krisinstrumentet utgå från erfarenheter från pandemin och ta hänsyn till övriga krishanteringsinitiativ. Det måste också säkerställas att SMEI inte undergräver den inre marknadens öppenhet gentemot tredjeländer och inte heller lägger en onödig börda på företagen.