PM: Global livsmedelstrygghet, handel och handelspolitik

De höga priserna för livsmedel, insatsmedel och energi, den ökade globala hungern och risken för fortsatt höga priser har lett till att livsmedelstrygghet står högst upp på dagordningen i internationellt samarbete.

Antalet människor som lider av kronisk hunger har ökat de senaste åren och uppgick till 828 miljoner 2021. Förutsättningarna för att nå målet ”ingen hunger” i Agenda 2030 har därmed försämrats. Enligt FN:s prognoser kommer 8 procent av världens befolkning att lida av kronisk hunger 2030.

Flera faktorer ligger bakom den negativa utvecklingen för den globala livsmedelstryggheten, bland annat våld och väpnade konflikter, ekonomisk nedgång i spåren av pandemin och klimatförändringarnas negativa effekter för jordbruksproduktionen. Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat situationen genom att bidra till ännu högre livsmedelspriser.

På global nivå råder det dock inte brist på livsmedel, däremot råder det lokal brist i delar av världen i kombination med att många människor inte har råd att köpa tillräckligt med mat. En väl fungerande global handel spelar en viktig roll för livsmedelstryggheten, bland annat genom att fungera som en buffert vid lokal brist på livsmedel.

Den här promemorian ger en överblick över kopplingarna mellan handel och livsmedelstrygghet. Den syftar också till att vara ett underlag i diskussioner om möjliga vägar att använda handelspolitiken för att bidra till en stärkt global livsmedelstrygghet. Några exempel på möjligheter att använda handelspolitiken som verktyg tas upp.