Rapport: An All-Star Approach to Regulatory Cooperation in the Area of Technical Barriers to Trade

I frihandelsavtal finns ofta åtaganden om hur parterna ska samarbeta om tekniska handelshinder, det vill säga produktregler som kan hindra handeln mellan partnerländerna på ett omotiverat sätt. I den här utredningen sammanställer Kommerskollegium olika former av regulativt samarbete som vi bedömer ger bäst effekt både för en hållbar utveckling och för en smidigare handel. Linda Bodén, en av författarna till rapporten, förklarar.

Vad handlar utredningen om?

Vi har tittat på hur länder genom olika tillvägagångssätt kan samarbeta om produktregler, så kallade tekniska regler. Syftet med sådant regulativt samarbete är att undvika tekniska handelshinder och främja hållbarhetsaspekter, till exempel en grön omställning. Många frihandelsavtal innehåller åtaganden om så kallat regulativt samarbete och i vår analys kartlägger vi sådana åtaganden i 14 frihandelsavtal från hela världen.

Varför har ni velat kartlägga olika former för regulativt samarbete?

Genom att titta på hur andra länder valt att samarbeta kan vi, både Sverige och EU, lära oss mycket om hur vi kan ta oss an regulativt samarbete i våra handelsrelationer. Det kan till exempel handla om att samarbeta om tekniska krav för återbrukade produkter eller att dela forskning om grön omställning.

Vad drar ni för slutsatser av kartläggningen?

Vi har kokat ner kartläggningen till en lista över de åtaganden som vi tycker är viktigast för ett effektivt regulativt samarbete och som på bästa sätt kan främja hållbar handel. Vi kallar det i vår analys "all-star", lite som ett landslag för åtaganden inom regulativt samarbete.

Vi kommer också fram till att länder och regioner inte nödvändigtvis behöver samarbeta i formatet frihandelsavtal utan kan använda sig av andra tillvägagångssätt för regulativt samarbete. Samarbetet mellan EU och USA i Trade and Technology Council är ett bra exempel på det.

Vi pekar också på att länder kan ingå regulativa samarbeten oavsett vilken ekonomisk nivå landet befinner sig på, eftersom det finns många olika nivåer och inriktningar som parterna kan välja.

Vad hoppas ni att utredningen ska åstadkomma?

Vi vill visa att det finns en tydlig koppling mellan produktkrav och hållbarhetsfrågor, och att länder, genom att samarbeta om regulativa frågor, kan ta stora steg mot hållbar handel och samtidigt minska tekniska handelshinder. Vår förhoppning är att analysen ska kunna bidra till hur EU tar sig an frågor om regulativt samarbete, och att vår sammanställning av de bästa verktygen och tillvägagångssätten kommer till användning.