Rapport: Trade barriers to goods and services important for climate action

Handelspolitiken är underutnyttjad i klimatarbetet.

Kristina Olofsson Utredare

Kristina Olofsson, utredare.

EU siktar på att bli helt klimatneutralt till 2050 och för att nå det målet måste alla politikområden mobiliseras, även handelspolitiken. Kommerskollegium har analyserat handelspolitikens roll.

Vad har ni kommit fram till?

I rapporten konstaterar vi att det finns en mängd handelshinder för varor och tjänster som är viktiga för klimatomställningen. Trots den internationella enigheten om att det är brådskande att minska utsläppen av växthusgaser så tyder vår studie på att handelspolitiken är underutnyttjad i klimatarbetet. Även om det bästa är att många länder gemensamt enas om reformer av handelspolitiken så finns det mycket länder kan göra på egen hand för att handelspolitiken ska främja klimatarbetet.

Hur kan handelshinder hindra klimatomställningen?

Handelshinder för klimatvaror ökar kostnaderna för att handla med varor och tjänster som är viktiga för att minska utsläppen av växthusgaser. Ibland kan handelshinder till och med omöjliggöra handel med viktiga varor ur ett klimatperspektiv. Det i sin tur bromsar spridningen av klimatvänlig teknik som är så viktig för att möjliggöra större och snabbare minskningar av utsläppen.

Kan du ge några exempel på handelshinder som kan vara dåliga för klimatet?

Många av de stora ekonomierna tar ut tullar för varor som är kopplade till förnybar energi och elfordon. Det gäller vid den import som sker utanför frihandelsavtal. Till exempel har EU en tull på 10 procent för elbilar och i Indien är den så hög som 125 procent. Det är samma som för fossildrivna bilar. Tullarna gör elbilar betydligt dyrare än de annars skulle vara, vilket i sin tur minskar nyttan av de stöd som exempelvis många EU-länder har för att öka efterfrågan på elfordon.

Ett annat exempel är handelskonflikten mellan USA och Kina. Den har medfört höjda tullar i handeln mellan dessa länder för ett stort antal varor som är viktiga för solenergi, vindkraft och elektrifieringen av vägtransporter.

Hur har ni kommit fram till detta?

Vi har tittat på exempel på handelshinder för varor och tjänster som är av betydelse för ökad användning av förnybar energi och renare vägtransporter i ett antal stora ekonomier, bland annat EU, Kina och USA. Vi valde att avgränsa oss till energi och transporter eftersom de sektorerna står för så stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser. Våra exempel gäller tullar, handelspolitiska skyddsåtgärder, motåtgärder, ursprungsregler, regleringar och cirkulär ekonomi samt tjänstehandel. Subventioner har vi inte tittat på i denna utredning, men det är förstås också ett mycket viktigt område.

Vad hoppas ni ska hända nu?

Vår förhoppning är att rapporten ska vara ett bidrag i den viktiga diskussionen om handelspolitikens roll i klimatarbetet och en ökad samstämmighet mellan dessa politikområden. Det kan kanske också vara hoppingivande för läsaren att det finns så många möjligheter att förändra handelspolitiken. Vi hoppas förstås att de som arbetar med handelspolitik eller klimatfrågor ska ta del av våra förslag och fundera över vägar framåt för en bättre handelspolitik ur ett klimatperspektiv.

I studien har vi också tagit fram en egen lista över varor som är viktiga i tillverkningen av fordon som kan bidra till renare vägtransporter. Det skulle vara spännande om denna lista, som kan vara ett underlag i förhandlingar om klimatrelevanta varor, väcker diskussion och kompletteras av andra organisationer eller företag.