Ett stort antal industrisubventioner används idag av EU-länder, Kina och USA. Detta trots att de skulle kunna skada den egna ekonomin och kan störa den internationella handeln. Kommerskollegium har på ett övergripande plan undersökt hur industrisubventioner används i tre ekonomier och hur dessa typer av subventioner är reglerande i WTO-regelverket.

Vad har ni kommit fram till?

Industrisubventioner används av regeringar i alla tre ekonomier som vi studerat, alltså EU, Kina och USA. Vi ser att de subventioner som används i oroväckande stor utsträckning är exportsubventioner som normalt sett är förbjudna enligt WTO-regelverket. Men det är viktigt att säga att definitionen av exportsubventioner kan skilja sig åt, vilket gör det svårt att slå fast om subventionerna verkligen är förbjudna enligt regelverket.

Förutom exportsubventioner är också direkta stöd, lån och lånegarantier vanligt förekommande i de tre ekonomierna. De industrier som ofta är subventionerade när det gäller industrisubventioner är maskiner, maskinteknikvaror och elektronik, mineralprodukter och transportmedel där bland annat flygplan ingår.

Vad kan det få för konsekvenser?

Det är stora handelsflöden världen över som potentiellt kan påverkas av de här subventionerna. Industrisubventioner har snedvridande effekter och hindrar en effektiv resursallokering inom och mellan ekonomier. Det som kanske väcker mest uppmärksamhet är dock att enskilda företag får konkurrensfördelar gentemot konkurrenter i andra länder. Industrisubventioner är också ett onödigt kostsamt policyverktyg i många sammanhang.

Det är dock inte självklart att subventioner är negativa utifrån ett välfärdsperspektiv. Om en vara har subventionerats i ett annat land gynnas sannolikt svenska konsumenter av det eftersom varan är billigare. Även företag kan få billigare insatsvaror.

Däremot riskerar industrisubventioner att skada miljön. Det kan till exempel hända om ett land subventionerar industrier som använder fossilt bränsle. Det skapar ett fiktivt lägre pris, ökar användningen och minskar därmed incitamenten till att ställa om till en grön industriproduktion.

Men kan det finnas subventioner som är motiverade?

Ja. Det kan till exempel vara när länder använder sig av subventioner för att stödja framväxten av en grön teknologi eller för att åtgärda andra typer av marknadsmisslyckanden. Även motiverade industrisubventioner får dock snedvridande effekter, därför är det viktigt att alltid väga nyttan mot kostnaden.

Varför är det viktigt att känna till hur industrisubventioner används?

Diskussionen om subventioner har pågått länge och inom WTO finns det krav på modernisering av regelverket. WTO-reglerna har fått kritik för att innehålla alltför många luckor . Men för att förstå hur man ska reglera subventionerna i framtiden är det viktigt att först förstå hur de används och hur de påverkar ekonomin.

Vad kan ni säga om subventionerna i förhållande till WTO:s regler?

Vi har översiktligt beskrivit hur regelverket ser ut idag, vilka olika kriterier som finns och vilken kritik som finns mot nuvarande regler. Men för att kunna slå fast om man kan vidta åtgärder mot de olika industrisubventionerna eller om de är förbjudna behövs en djupare analys – varje enskild subvention skulle behöva bedömas för sig.

Regelverket behöver moderniseras, och framförallt behöver transparensen öka. Det finns idag krav på att rapportera in till WTO hur man använder subventioner men vi tror att kraven behöver skärpas, många länder rapporterar inte in sina subventioner på ett tillförlitligt sätt. Om subventioner mörkas blir det svårt att få en rättvisande och heltäckande bild av hur industrisubventioner egentligen används, därför är en ökad transparens så viktig.