Nya former för handelspolitiken under Sveriges EU-ordförandeskap
Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd närmar sig. Under det första halvåret 2023 leder Sverige EU i ett svårt säkerhetspolitiskt och ekonomiskt läge.
Rysslands krig i Ukraina medför ändrade förutsättningar för EU:s inre marknad, den internationella handeln och för handelspolitiken. Anpassningen till den nya säkerhetspolitiska verkligheten måste nu ske utan att legitim handel hämmas.
Säkerhetspolitikens påverkan på handelspolitiken tar sig olika uttryck. Det tydligaste är EU:s kraftfulla sanktioner mot Ryssland, som syftar till att isolera landets ekonomi och minska Rysslands förmåga att föra krig i Ukraina. Enigheten bakom EU:s sanktioner, liksom stödet för Ukraina, måste bestå. Just stödet till Ukraina har identifierats som en huvuduppgift för det svenska ordförandeskapet. Här finns mycket att göra för att underlätta Ukrainas handel med EU och vi på Kommerskollegium ser fram mot att bidra.
EU har lagt flera nya verktyg i sin verktygslåda för att rusta sig för den nya geopolitiska verkligheten och är i färd med att skaffa sig fler. Under det svenska ordförandeskapet kommer en viktig förhandling att gälla kommissionens förslag till krisinstrument för EU:s inre marknad, som bland annat syftar till att garantera tillgången till strategiskt viktiga varor och tjänster även i en kris. Regler som dessa måste utformas utifrån tidigare lärdomar så att de inte hämmar ekonomi och handel onödigt mycket.
USA visar ett tydligt ointresse för ökad frihandel.
Trots utmaningar är Världshandelsorganisationen (WTO) och dess regelverk en oersättlig grund för världshandeln och för att målen i Agenda 2030 ska kunna nås. En viktig uppgift för det svenska ordförandeskapet blir att lotsa EU framåt som ledare i det globala handelssystemet, särskilt eftersom Kina inte kan ta ledningen – och USA visar ett tydligt ointresse för ökad frihandel.
Säkerhetspolitiskt har relationerna mellan EU och USA stärkts avsevärt i och med samarbetet till stöd för Ukraina och de omfattande sanktionerna mot Ryssland. Man kan tycka att detta borde leda till ett gott samarbetsklimat också inom handelspolitiken, men så är det inte.
USA diskuterar inte ens möjligheten för nya frihandelsavtal. Ny amerikansk lagstiftning innehåller regler som gynnar amerikanska varor, till exempel elbilar, och missgynnar utländska varor, i strid mot gällande WTO-regler. Det kan leda till en besvärlig handelskonflikt.
Arbetet i EU-US Trade and Technology Council är prioriterat. Här måste Sverige och EU anpassa sig till att handelspolitiken nu också drivs i nya former. Även om WTO och traditionella frihandelsavtal fortfarande är centrala fundament för den globala handeln kommer framtida handelssamarbeten att i ökad utsträckning bedrivas på andra sätt. Det behöver också det svenska ordförandeskapet ta hänsyn till.
Frihandelsavtal kan avslutas.
En fråga som blir aktuell under första halvåret 2023 är hur handelspolitik kan användas för att bekämpa konjunkturnedgången. Under recessionen efter 2008 lanserades förhandlingar mellan EU och USA om frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), som en del av krisbekämpningen. Det är inte en gångbar väg nu.
I stället får det svenska ordförandeskapet inrikta sig på att EU når frihandelsavtal med andra partnerländer. Förhoppningsvis kan förhandlingarna med Australien avslutas när Sverige håller i ordförandeklubban. Dessutom bör målet vara att göra framsteg mot nya frihandelsavtal med Indonesien och Indien, och modernisera de redan existerande avtalen med Chile och Mexiko. Det finns också skäl att ta upp en diskussion om hur EU ska kunna åstadkomma tätare handelsrelationer med andra länder runt Stilla havet.
Men EU kan också införa handelsåtgärder för att minska inflationen och öka produktiviteten utan att förhandla med andra länder. Ett förslag från Kommerskollegium är att EU tar bort sina tullar på import av insatsvaror, vilket skulle sänka priser och förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft. Det, om något, skulle vara ett välkommet resultat av det stärkta EU-samarbete vi vill åstadkomma under det svenska ordförandeskapet.
Anders Ahnlid
Generaldirektör