Internationell handel stärker vår försvarskraft

Årets upplaga av Folk och försvars rikskonferens ägde rum i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vikten av stöd för Ukraina var ett genomgående tema.

Anders-Ahnlid-1-1.jpg

Flera talare belyste utformningen och upprustningen av Sveriges totalförsvar. Konsekvenserna av Sveriges kommande Natomedlemskap fick särskilt utrymme.

Den nya verkligheten efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har påtagliga effekter också för Kommerskollegiums arbete.
Sedan dess har arbetet med EU:s sanktioner mot Ryssland blivit allt viktigare för oss. Syftet är att isolera den ryska ekonomin för att försvåra landets krigföring.

På myndighetsnivå i Sverige ansvarar Kommerskollegium för en stor andel av EU-sanktionerna. Vi har kontakt med många företag och svarar på deras frågor. Vi kan fatta beslut om vissa undantag från sanktionerna och vi gör ekonomiska analyser av krigets effekter.

Ett nytt system för säkerhetspolitiska granskningar av utländska investeringar är på väg att tas i bruk. På Kommerskollegium förbereder vi oss för att vara en av de myndigheter som Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ska samråda med innan de fattar beslut. Detta är en för oss ny uppgift, som kräver ny kompetens.

Folk och försvars rikskonferens visade också att det nya säkerhetspolitiska läget medför behov av att förstå handelns roll i ett vidare perspektiv. EU:s inre marknad och den internationella handeln är av stor vikt för vårt totalförsvar, och särskilt för det civila försvaret.

Statsminister Ulf Kristersson framhöll Sveriges ekonomi som en viktig styrka som vi för med in i Nato, och som ”…en styrka som är direkt kopplad till vår försvarskraft”. Handel – såväl export som import – är nödvändig för att bibehålla denna styrka. Utrikesminister Tobias Billström betonade att ”...en öppen och hållbar yttre handelspolitik och en fördjupad inre marknad…” stärker EU:s möjligheter att agera både i närområdet och globalt.

Näringslivet har en viktig roll att spela i det civila försvaret, vilket bland andra SEB:s ordförande Marcus Wallenberg framhöll under konferensen. Även han underströk Sveriges beroende av handel med omvärlden. Detta medskick är av största vikt när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) nu arbetar vidare med hur näringslivet ska integreras i det civila försvaret.

Handeln måste fungera också i kris, vid höjd beredskap eller i värsta fall i krig.

Att värna om de fyra friheterna på EU:s inre marknad, de globala leveranskedjorna och det globala handelssystemet är mot denna bakgrund ett viktigt bidrag till vårt totalförsvar.

Handeln måste fungera också i kris, vid höjd beredskap eller i värsta fall i krig. Det visar den rådande situationen i Ukraina. Det är inte endast Ukrainas förmåga att försvara sig militärt som imponerar, utan också det sätt på vilket det ukrainska samhället fortsätter att fungera. En nyckel för att upprätthålla det ukrainska samhällets motståndskraft är flödet av varor, tjänster, kapital och personer mellan EU och Ukraina. Även detta är en lärdom för ett återupprustat svenskt totalförsvar.

Mot denna bakgrund blir de frågor som Kommerskollegium ansvarade för, fram till nedmonteringen av Sveriges dåvarande civila försvar kring millennieskiftet, nu åter aktuella: Hur kan vi försörja vårt land genom handel i kris, under höjd beredskap eller i värsta fall i ett krig? I Ukraina fortsätter leveranserna av varor och tjänster medan kriget pågår. Frågan blir hur Sverige bör planera för att säkerställa leveranser från och till EU:s inre marknad respektive från och till länder utanför EU om krisen eller kriget kommer?

Erfarenheterna efter coronapandemin visar att den inre marknaden och de globala leveranskedjorna i hög grad fungerade trots logistiska svårigheter och handelshinder i krisens inledning. Men hur ser situationen ut i scenarier som innefattar höjd beredskap och i värsta fall ett utvidgat krig i Europa?
Mot denna bakgrund behandlas frågor om handel och säkerhet också under det pågående svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Kommerskollegium stöder till exempel ordförandeskapet i arbetet med att utforma nya regler för hur EU:s inre marknad ska fungera i kris (Single Market Emergency Instrument, SMEI).

Om vi planerar för det värsta, det vill säga krig, så klarar vi också andra kriser, även civila.

Om vi planerar för det värsta, det vill säga krig, så klarar vi också andra kriser, även civila. Även om det inte är självklart att det blir svårare att få leveranser från avlägsna marknader under en kris är det naturligt att fokusera på planeringen på EU:s inre marknad, och på våra nordiska grannländer. Vikten av ökat nordiskt samarbete betonades vid flera tillfällen under konferensen, liksom Finlands roll som föregångare vad gäller civil beredskap.

Internationell handel bidrar inte bara till ökat välstånd och hållbarhet, utan också till säkerhet och trygghet i oroliga tider. Kommerskollegium är redo att bidra med expertråd när Sveriges civila försvar nu åter rustas upp.

 

Anders Ahnlid
Generaldirektör