Tekniska handelshinder

För att den internationella handeln med varor ska fungera smidigt är det viktigt att undanröja onödiga tekniska handelshinder. Arbetet pågår både inom EU och internationellt.

Varje land har rätt att sätta upp egna tekniska regler för varuproduktion och handel med varor. Reglerna kan till exempel syfta till att skydda konsumenters hälsa eller miljö, eller till att skydda den nationella säkerheten. Ibland leder det till att en viss sorts vara exempelvis kräver en märkning eller att den ska vara tillverkad eller certifierad på ett speciellt sätt för att få säljas i landet.

Om många länder har olika krav på sina produkter, om reglerna skiljer sig alltför mycket, så blir det krångligare att handla över gränserna. Vissa tekniska regler är nödvändiga och viktiga, medan andra blir onödiga hinder för handel, vilket kanske inte var syftet med dem.

Harmonisering inom EU

Inom EU:s inre marknad arbetar länderna med att försöka ha så likartade regler som möjligt i syfte att förebygga tekniska handelshinder.

Enligt EU:s lagstiftning måste medlemsstaterna informera varandra och EU-kommissionen om förslag till nya tekniska regler. Detta ger en möjlighet att upptäcka och kommentera handelshindrande regler på ett tidigt stadium, innan reglerna blir beslutade.

WTO:s avtal om tekniska handelshinder (TBT-avtalet)

Medlemmarna i världshandelsorganisationen WTO, där EU är medlem, har förhandlat fram ett speciellt avtal för tekniska handelshinder. Avtalet förkortas TBT-avtalet efter engelskans Agreement on Technical Barriers to Trade. Avtalet syftar till att hitta en balans mellan staters rätt att reglera och att undvika onödiga handelshinder. Ett land har till exempel rätt att sätta upp regler om syftet är att uppnå legitima mål, såsom exempelvis hälso- eller miljöskydd och nationell säkerhet.

Av TBT-avtalet framgår att WTO:s medlemmar ska vara transparanta med sina regleringar och till exempel publicera utkast till dem i tid, tillämpa internationella standarder när de formar sina regler och noga överväga vilka konsekvenser eventuella nationella regler får för internationell handel. Syftet med detta är att se till att reglerna ska vara så lite handelsbegränsande som möjligt.

I WTO:s kommitté för tekniska handelshinder (TBT-kommittén) diskuteras aktuella tekniska handelshinder. Kommittén diskuterar också hur man kan förbättra tillämpningen av avtalet, till exempel genom rekommendationer.

Internationellt regelsamarbete

För att motverka att tekniska handelshinder uppkommer eller för att få bort redan existerande tekniska handelshinder finns ett brett internationellt samarbete, som kallas regulativt samarbete (International Regulatory Cooperation-IRC).

Samarbetet kan vara mer eller mindre omfattande beroende av ambitionsnivån, alltifrån att parterna bara byter information med varandra till att reglerna är helt och hållet harmoniserade såsom exempelvis inom EU inom vissa varuområden.

Kommerskollegium arbetar med tekniska handelshinder

Kommerskollegium är den myndighet som företag kan vända sig till när de stöter på tekniska handelshinder. Det är också till Kommerskollegium som myndigheter ska anmäla nya förslag till varuregler. Vi tar också fram underlag till den svenska regeringen inför möten i EU och WTO.

Kommerskollegium ansvarar för Sveriges TBT-kontaktpunkt, vilket är en upplysningscentral som varje land måste ha enligt TBT-avtalet. Kontaktpunkten svarar på frågor om vilka tekniska regler som gäller för varor i Sverige.

Vi driver själva och deltar i olika forum där internationellt regelsamarbete diskuteras samt analyserar aktuella regulativa utmaningar som påverkar internationell handel.

Kommerskollegium arbetar också med kapacitetsutveckling och teknisk assistans när det gäller tekniska handelshinder i syfte att hjälpa samarbetspartners i utvecklingsländer.