Analys: The EU’s Free Trade Agreements – A tool to enhance crisis preparedness

Frihandelsavtal (FTA) har en outnyttjad potential att stärka EU:s krisberedskap. De senaste globala kriserna – såsom coronapandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – har visat på sårbarheter i EU:s leveranskedjor. Den här analysen undersöker hur frihandelsavtal kan bidra till att handeln fortsätter även vid störningar.

Kim Larsson, vad har frihandelsavtal att göra med kriser som pandemier, krig eller naturkatastrofer?

Frihandelsavtal kan göra länder mer motståndskraftiga i kristider. De bidrar till att handeln kan fortsätta och minskar hinder. De skapar också en plattform för ökat samarbete mellan parterna. Med andra ord är frihandelsavtal ett verktyg för att stärka krisberedskapen.

Vilka verktyg finns redan i EU:s frihandelsavtal för att hantera kriser?

Vissa av EU:s frihandelsavtal innehåller bestämmelser om krisberedskap, som till exempel samarbete om beredskapsplaner i syfte att säkerställa upprätthållandet av livsmedelskedjor vid kriser. I andra avtal har parterna kommit överens om att informera varandra om störningar eller andra händelser som påverkar elförsörjningen.

Du föreslår att man definierar ordet ”kris” i handelsavtal. Varför behövs detta?

Kriser kan se olika ut. Före 2020 var det få som trodde att EU inom loppet av några år skulle drabbas av en pandemi, ett krig i vårt närområde och en energikris – för att nämna några. Därför är det viktigt att definiera vad som menas med en kris. En bred och flexibel definition skulle göra det lättare att agera snabbt och effektivt när en kris inträffar.

Hur kan frihandelsavtal förhindra störningar i leveranskedjorna för viktiga varor som energi, medicinsk utrustning och kritiska råvaror?

Frihandelsavtal minskar handelshinder och kostnader, främjar förtroende mellan handelspartner och bidrar till en stabil och förutsägbar handelsmiljö. Detta är särskilt viktigt vid störningar i leveranskedjor. Fler frihandelsavtal gör det också möjligt att diversifiera både utbud och leverantörer, vilket minskar risken att bli för beroende av en enskild aktör.

Varför kan vissa länder föredra icke-bindande ”handelsrelaterade avtal” (TRA) framför frihandelsavtal, och vad är deras fördel i krisberedskap?

TRA är mer flexibla jämfört med frihandelsavtal. Om en part inte är redo att binda sig rättsligt, kan TRA vara ett första steg till samarbete om krisberedskap utan formella förpliktelser. På det sättet kan man också bygga förtroende inför ett djupare samarbete i framtiden. En ytterligare fördel med TRA är att de kan upprättas när EU vill samarbeta med länder som unionen inte har något frihandelsavtal med.

Vilken rekommendation till EU-kommissionen är enklast att genomföra?

Den enklaste rekommendationen att genomföra är att använda FTA-kommittéerna i större utsträckning. Dessa kommittéer finns redan och sammanträder regelbundet. Vissa av dem diskuterar redan krisberedskap och hur handelsflöden kan upprätthållas under kriser.

Vi anser att EU-kommissionen kan utveckla arbetet inom FTA-kommittéerna ytterligare, till exempel genom att införa tidiga varningssystem eller övervaka leveranskedjor för viktiga varor och tjänster.