Internationell handel främjar ekonomisk säkerhet

En fri, öppen och väl fungerande internationell handel med både export och import kan bidra till ökad säkerhet. Här förklarar vi några olika samband mellan handel och säkerhet.

När länders ekonomier knyts närmare varandra genom handel, skapas ömsesidiga beroendeförhållanden. I de allra flesta fall minskar dessa ekonomiska band risken för väpnade konflikter, eftersom länderna har gemensamma intressen av det ekonomiska välstånd som handeln skapar.

Ekonomisk säkerhet

Internationell handel är en förutsättning för tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget gjort att handel i allt högre grad också handlar om ekonomisk säkerhet. Händelser som covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ökade geopolitiska spänningar har visat hur sårbara globala leveranskedjor kan vara. Europa och Sverige behöver därför stärka sin motståndskraft.

Ekonomisk säkerhet handlar om att kunna hantera risker som kan uppstå genom handel, investeringar och teknologiskt beroende. Det gäller bland annat tillgången till kritiska råvaror, viktiga insatsvaror, avancerad teknik och digital infrastruktur. För Sverige, som är ett litet och exportberoende land, är tillgången till internationella marknader avgörande för ekonomin.

Sveriges import är i många fall väl diversifierad, men inom vissa områden finns strategiska beroenden av ett begränsat antal leverantörer eller länder. Sådana beroenden kan göra företag och samhällen mer sårbara om leveranser störs eller används som ett geopolitiskt påtryckningsmedel. Därför behöver risker identifieras och hanteras i de sektorer där sårbarheterna är som störst.

Men ekonomisk säkerhet handlar inte bara om varor. Digital handel, dataflöden och ny teknik har blivit allt viktigare för den globala ekonomin. Samtidigt behöver reglerna skydda säkerhetsintressen utan att i onödan begränsa handel och innovation. Det kräver internationellt samarbete och gemensamma regler som skapar förutsägbarhet för företag.

EU har därför utvecklat en strategi för ekonomisk säkerhet som bygger på tre pelare: att stärka konkurrenskraften, skydda mot säkerhetsrisker och samarbeta med partnerländer. Kommerskollegium har föreslagit att strategin kompletteras med en fjärde pelare: att förbereda. Det innebär att utforma tydliga principer, baserade på evidens, och ta fram lands-och kontextspecifika verktygslådor. Målet är inte att minska handeln i stort, utan att minska sårbarheter där riskerna är störst.

Cybersäkerhet och artificiell intelligens

Den tekniska utvecklingen och den fortsatta digitaliseringen gör att handel, cybersäkerhet och artificiell intelligens (AI) hänger allt närmare samman. Samtidigt utvecklas näringslivet snabbare än lagstiftningen. Varor och tjänster som bygger på AI erbjuds på en global marknad där reglerna skiljer sig mellan olika länder.

Den snabba teknikutvecklingen ställer nya krav och innebär nya utmaningar för beslutsfattarna. Det beror bland annat på att varor och tjänster förändras genom kontinuerliga programuppdateringar under hela sin livstid.

AI påverkar dessutom konkurrenskraften, konsumenternas beteende och handelsflödena. Utländska teknikplattformar och AI-system får ett allt större inflytande över vilka varor, tjänster och företag som blir synliga för användarna.

I den här utvecklingen blir tillgången till data, beräkningskraft, energi, uppkoppling, kapital och kvalificerad arbetskraft allt viktigare. Internationell handel är därför avgörande för att säkra tillgången till dessa resurser.

Kina: partner, konkurrent och systemrival

Kina är en av världens största ekonomier och en viktig aktör i den globala handeln, investeringar, teknikutveckling och industrin. Kinas handelspolitik styrs inte bara av ekonomiska mål, utan också av strategiska prioriteringar som teknologisk självförsörjning, ekonomisk säkerhet och geopolitisk påverkan.

Kina beskrivs ofta som partner, konkurrent och systemrival. Landet är en viktig handelspartner och samarbete behövs inom områden som klimatpolitik och global ekonomisk styrning. Samtidigt är Kina en stark konkurrent inom flera branscher och teknologier. Europas beroenden av Kina inom strategiska sektorer väcker därför frågor om ekonomisk säkerhet.

Digital handel är ett område där skillnaderna mellan EU och Kina blir tydliga. EU:s regler för dataöverföringar bygger på grundläggande rättigheter och rättsligt skydd såsom dataskyddsförordningen (GDPR). Kinas modell utgår i högre grad från nationell säkerhet och kontroll över data. Det gör att dataflöden mellan EU och Kina är möjliga i vissa fall, men ofta svåra att genomföra i praktiken.

Kina har också fått ett större inflytande i arbetet med internationella standarder. Standarder påverkar hur ny teknik utvecklas och sprids globalt. Om Kina får större genomslag för sina tekniska lösningar kan det påverka europeiska företags konkurrenskraft och skapa nya strategiska beroenden.

Europa behöver därför en balanserad strategi. Samarbetet med Kina bör fortsätta där det är ömsesidigt fördelaktigt och där säkerhetsriskerna är begränsade. Samtidigt behöver Europa minska sina sårbarheter, stärka sin teknologiska kapacitet och delta mer aktivt i arbetet med internationella standarder. Målet bör inte vara en bred frikoppling från Kina, utan en riktad och proportionerlig hantering av ekonomiska risker.

Utländska investeringar i Sverige

Utländska direktinvesteringar (UDI) i kritisk infrastruktur eller skyddsvärd teknologi kan innebära risker för ett land. För att skydda säkerhetskänslig verksamhet antog EU 2019 en förordning om granskning av UDI. Den ligger till grund för den svenska lagstiftningen. EU reviderade förordningen i juni 2026 och de svenska reglerna kommer därför också att ses över.

Granskningen ska hindra investeringar som kan skada Sveriges säkerhet eller den allmänna ordningen och säkerheten. Samtidigt visar erfarenheterna att den nuvarande lagstiftningen har gett Sverige det mest omfattande systemet för investeringsgranskning i västvärlden. En analys från Kommerskollegium, som publicerades i juni 2026, visar att Sverige står för ungefär 60 procent av alla anmälningar inom EU, men bara cirka en procent av anmälningarna går vidare till granskning. Systemet innebär dessutom kostnader och tidsfördröjningar för näringslivet.

Kommerskollegiums roll

Kommerskollegium är en av myndigheterna som granskar utländska direktinvesteringar i Sverige enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Vi bidrar med underlag om investeringens betydelse för Sveriges och EU:s ekonomi, investeringsklimat och handelspolitik. Läs mer om vårt uppdrag: Investeringsgranskning

Kommerskollegium analyserar också olika aspekter av handel för säkerhet. De flesta publikationerna är på engelska eftersom de är relevanta även utanför Sverige. Alla har en svensk sammanfattning och många kompletteras med en webbintervju med huvudskribenten.

Nedan är några av våra utredningar på området handel och säkerhet.