Rapport: Strategic Dependencies in Swedish Import – a methodological framework and analysis

Frågor som rör ekonomisk säkerhet och strategiska beroenden spelar en allt viktigare roll i handelspolitiken. I denna utredning föreslår Kommerskollegium en kvantitativ metod för att identifiera strategiska beroenden, som därefter tillämpas på Sveriges import från tredjeland.

Sammanfattning från utredningen:

Ömsesidiga beroenden mellan handelspartners är en grundläggande del av det globala handelssystemet. Samtidigt har ökade geopolitiska spänningar, mer komplexa värdekedjor och återkommande störningar i leveranskedjor tydliggjort att vissa beroenden även innebär sårbarheter. Det har ökat behovet av att bättre förstå vilka beroenden som kan få särskilt stora konsekvenser för samhället vid störningar.

I denna utredning föreslås en kvantitativ metod för att identifiera strategiska beroenden, som därefter tillämpas på Sveriges import från tredjeland. Metoden bygger på en stegvis urvalsprocess i fyra delar: (1) identifiering av importberoenden, (2) avgränsning till strategiska varor, (3) identifiering av sårbara beroenden genom begränsade diversifieringsmöjligheter globalt, samt (4) identifiering av särskilt sårbara beroenden genom exponering mot vad vi kallar försörjningsrelaterade riskländer.

Resultaten visar att Sverige är importberoende av 818 varukoder, varav 323 klassas som strategiska beroenden. Av dessa bedöms 97 vara sårbara och 47 särskilt sårbara. Bilden av Sveriges beroenden förändras när olika kriterier tillämpas i de fyra metodstegen, vilket är särskilt tydligt avseende handelspartners. En stor del av importen från Norge avser varor utan strategisk betydelse eller med goda diversifieringsmöjligheter, medan de mer sårbara beroendena nästan uteslutande är koncentrerade till Kina och USA. En betydande del av de identifierade beroendena utgörs av insatsvaror till industrin, särskilt inom områden som avancerade teknologier, kemiska produkter och kritiska råmaterial. Det visar att strategiska beroenden i hög grad är kopplade till produktion och värdekedjor, snarare än slutkonsumtion.

Flera rekommendationer för vidareutveckling av metoden görs i utredningen, varav några av de viktigaste rör ökad metodsamordning inom EU, statistikutveckling, behovet av mer samstämmiga nationella ansatser för att identifiera vad som är strategiskt, samt bättre verktyg för att fånga indirekta beroenden i globala värdekedjor. Det är viktigt att betona att metoden identifierar beroenden baserat på en genomgång av tillgänglig statistik utifrån kvantitativa kriterier, samt att vad som är strategiskt är en normativ bedömning av avgörande betydelse för resultaten. Som beslutsunderlag behöver resultaten av dessa skäl kompletteras med fördjupade, kvalitativa bedömningar. Vidare förändras strategiska beroenden över tid, vilket innebär att analysen behöver uppdateras löpande.