Utrikeshandeln viktig för Sveriges försörjningstrygghet och beredskap

Utrikeshandeln och förmågan att upprätthålla en fungerande utrikeshandel vid fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst vid krig spelar en central roll för Sveriges totalförsvar.

Kommerskollegium är ansvarig myndighet för beredskapssektorn utrikeshandel. I sektorn ingår även beredskapsmyndigheten Tullverket.

Sektorsansvariga myndigheter ska leda arbetet inom sin beredskapssektor enligt beredskapsförordningen (2022:524). De ska säkerställa de viktiga samhällsfunktioner som har identifierats inom sektorn. De ska också samordna åtgärder inför och under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Sektorns viktiga samhällsfunktion

Beredskapssektorn utrikeshandel har en viktig samhällsfunktion. En fungerande utrikeshandel innebär att import och export av varor och tjänster som är nödvändiga för landets försörjning kan upprätthållas. Funktionen omfattar även förmågan att bidra till att den fria rörligheten på EU:s inre marknad fungerar.

Exempel på Kommerskollegiums samhällsviktiga verksamheter som bidrar till denna funktion är:

  • övervakning och analys av gränsöverskridande handelsflöden
  • handläggning av import- och exportlicenser.

Motståndskraftiga leveranskedjor är avgörande för Sveriges försörjning

Sveriges förmåga att klara försörjningen i kris och krig är beroende av att leveranskedjor för varor och tjänster fungerar även under svåra förhållanden. Handelspolitiken har stor betydelse för företagens möjligheter att bygga stabila och motståndskraftiga leveranskedjor.

De senaste årens kriser – covid-19-pandemin, kriget i Ukraina, störningar i sjötransporter och geopolitiska spänningar – har påverkat landets leveranskedjor. Detta har visat hur viktigt det är att EU ökar motståndskraften i leveranskedjorna.

Enligt studier stärker öppen och diversifierad handel motståndskraften mer än att flytta hem produktion. Att flytta hem produktion minskar ofta effektiviteten och ökar sårbarheten.

EU:s strategiska beroenden är koncentrerade till ett begränsat antal produkter och leverantörer, främst i länder utanför OECD och särskilt i Kina. Därför har EU intensifierat arbetet med ekonomisk säkerhet och beredskap för att identifiera risker och stärka förmågan att förebygga och hantera störningar i leveranskedjorna.

Läs mer i vår analys: Tools for resilient supply chains – an overview of EU policy

Utrikeshandelns roll i totalförsvaret

Utrikeshandeln spelar en central roll för Sveriges totalförsvar. Den gör det möjligt för företag att importera och exportera kritiska varor och tjänster som är avgörande för Sveriges ekonomi, tillväxt och försörjningsberedskap. För att minska sårbarheten är det viktigt att diversifiera handeln och undvika beroende av enskilda leverantörer av strategiska varor.

Att EU:s inre marknad fungerar väl är avgörande för Sveriges försörjningsförmåga. År 2024 stod EU- och EES-länderna för 77 procent av Sveriges varuimport och 64 procent av varuexporten.

EU:s inre marknad stärker Sveriges beredskap

EU-medlemskapet ger svenska företag tillgång till världens största marknad. Under 2025 stod den inre marknaden (inklusive EES) för 76 procent av Sveriges varuimport och 64 procent av varuexporten. För vissa varor var andelen ännu högre – till exempel kom 80 procent av läkemedlen och 89 procent av livsmedlen från den inre marknaden.

Den inre marknaden ger bättre förutsättningar än om varje medlemsland försöker vara självförsörjande. Handel utan tullar, gemensamma regler och förutsägbara villkor gör det lättare för företag att ställa om, diversifiera och skala upp produktionen vid kriser. Det stärker motståndskraften och minskar sårbarheten i leveranskedjorna.

EU-medlemskapet stärker Sveriges försörjningsberedskap. Det förutsätter att den inre marknaden fungerar väl även i kriser och att den fria rörligheten inte begränsas av nationella åtgärder.

Läs mer i vår rapport: EU – en viktig del av Sveriges försörjningsberedskap

Samverkan med näringslivet

Eftersom det i huvudsak är företag som bedriver utrikeshandel är det centralt för sektorn att samverka med näringslivet. Detta är ett arbete som Kommerskollegium prioriterar under 2026.

Det är också viktigt att samverkan sker med myndigheter och företag inom andra beredskapssektorer, eftersom utrikeshandel bedrivs sektorsövergripande.

En viktig princip för sektorn är att kontakten med näringslivet samordnas så långt det är möjligt, för att minska arbetsbördan för alla inblandade.

EU:s frihandelsavtal ökar Sveriges motståndskraft i kristider

EU har idag över 40 frihandelsavtal med cirka 80 handelspartner. Avtalen bidrar till att stärka unionens krisberedskap. Vissa innehåller bestämmelser om samarbete vid kriser, men det finns utrymme att utveckla dem ytterligare.

Frihandelsavtal stärker länders motståndskraft i kristider. Genom att minska handelshinder och kostnader bidrar de till en stabil och förutsägbar handel. Det är särskilt viktigt när leveranskedjor störs. Avtalen ger också bättre möjligheter till samarbete, till exempel kring beredskapsplanering för livsmedelskedjor eller informationsutbyte vid störningar i elförsörjningen.

Fler avtal gör det dessutom möjligt att diversifiera både utbudet och antalet leverantörer. Det minskar beroendet av enskilda aktörer och stärker motståndskraften i leveranskedjorna.

Läs mer i vår analys: The EU’s Free Trade Agreements – A tool to enhance crisis preparedness

Övriga analyser om försörjningstrygghet och beredskap

porträtt kim larsson

Har du frågor om utrikeshandel, försörjningstrygghet och beredskap?

Gruppen som arbetar med försörjningstrygghet och beredskap

Telefon: 08-690 48 00

Öppna eller stäng kontaktformuläret