Analys: Stängningen av Hormuzsundet – effekter på Sveriges handel
Den direkta handeln mellan Sverige och Gulfregionen är begränsad, men de indirekta beroendena är betydligt större. I den här analysen undersöker vi hur stängningen av Hormuzsundet påverkar Sveriges handel, både direkt och genom EU:s inre marknad och globala värdekedjor.
Alexander Dannerhäll, hur såg Sveriges handel med länderna i Gulfregionen ut före stängningen av Hormuzsundet?
Sveriges direkta handel med länderna i Gulfregionen var relativt begränsad före stängningen av Hormuzsundet. Under 2025 uppgick importen till 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,3 procent av den svenska varuimporten. Den bestod främst av energirelaterade produkter, men även av petrokemiska råvaror, plastmaterial och metaller.
Exporten uppgick till 36,9 miljarder kronor, eller 1,8 procent av den svenska varuexporten. De största exportländerna i regionen var Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Dit exporterade Sverige bland annat järnmalm, motorfordon, läkemedel, pappersvaror och verkstadsprodukter.
Hur påverkar stängningen av Hormuzsundet Sverige indirekt genom EU:s inre marknad och globala värdekedjor?
Råvaror och insatsvaror från Gulfregionen importeras ofta först till andra EU-länder. Där används de i raffinaderier, petrokemiska anläggningar och tillverkningsindustrin innan de säljs vidare till svenska företag.
Samtidigt är många länder utanför EU beroende av energi och insatsvaror från Gulfregionen. Många asiatiska ekonomier är till exempel beroende av råolja, naturgas och petrokemiska råvaror från regionen för sin industriproduktion. Om tillgången till dessa råvaror minskar kan produktionen av kemikalier, plaster, gödselmedel och andra industrivaror påverkas. Det kan i sin tur få konsekvenser även för EU och Sverige.
Vad kan Sverige göra för att minska de ekonomiska konsekvenserna om Hormuzsundet skulle förbli stängt eller stängas på nytt?
I huvudsak handlar det om att främja substitution och underlätta diversifiering. Investeringar i fossilfri teknik och tullättnader för fossilfri energi kan göra det lättare att ersätta varor vars tillgång påverkas av stängningen av Hormuzsundet och på så sätt minska beroendet av instabila marknader. För att främja innovation och ökad produktion behöver svenska och europeiska företag också bättre tillgång till riskkapital.
En långsiktig åtgärd för att främja mer motståndskraftiga leveranskedjor är att skapa bättre förutsättningar för företag i EU att diversifiera sin import. EU:s frihandelsavtal bidrar till detta genom att sänka tullar, stärka handelsrelationer och minska risken för handelshinder, exportrestriktioner och exportskatter.
Vilka lärdomar har ni dragit av krisen i Hormuzsundet?
Den viktigaste lärdomen är att Sverige påverkas av en konflikt även när den direkta varuhandeln med de berörda länderna är begränsad i förhållande till Sveriges totala varuhandel. Krisen har visat hur sårbara globala värdekedjor kan vara vid större kriser. Svensk och europeisk industri är beroende av en mängd insatsvaror – inte bara energivaror – som importeras från många olika länder.
En annan lärdom är att det behövs bättre kunskap om internationella varutransportflöden och om vilka transportnoder som har särskilt betydelse för Sveriges försörjning. Krisen har även visat hur transportnoder kan användas som politiska maktmedel. Därför är det viktigt att diversifiera handelsflöden, minska beroenden av enskilda leverantörer och bygga mer motståndskraftiga värdekedjor.