EU:s möjliga motåtgärder mot USA
EU kan sätta in åtgärder om ett land hotar unionen eller något av medlemsländerna med ekonomiskt tvång med det så kallade antitvångsinstrumentet (på engelska: anti-coercion), också kallad handelsbazookan.
EU:s antitvångsinstrument kan användas för att begränsa det hotande landets varu- och tjänstehandel, tillträde till finansiella tjänster och deltagande i offentlig upphandling i EU. Men det är en balansgång – risken är att åtgärderna slår tillbaka mot EU självt.
Vad är EU:s antitvånginstrument?
Det är en lagstiftning som ger EU möjlighet att begränsa handel och andra länders ekonomiska aktiviteter i EU, om ett land använder ekonomiskt tvång eller påtryckningar för att styra EU:s politik eller agerande.
Det kan användas även om inte hela EU utsätts för påtryckning, alltså också om ett eller några EU-länder hotas. Åtgärderna blir dock gemensamma för alla EU-länder.
Lagstiftningen är ett ramverk som beskriver hur processen att införa svarsåtgärder ska gå till och vilka åtgärder som är möjliga.
Vad är ekonomiskt tvång?
Ekonomiskt tvång är när ett annat land hotar med eller vidtar åtgärder som påverkar handel eller investeringar mot EU eller EU:s medlemsländer för att få dem att agera på ett visst sätt.
Det är EU-kommissionen som utreder om det är fråga om ekonomiskt tvång. Sedan fastställer medlemsstaterna detta med kvalificerad majoritet. Efter det kan EU-kommissionen besluta om vilka åtgärder som är lämpliga i det specifika fallet, i en process där EU-länderna har visst inflytande.
Vad kan EU göra med antitvångsinstrumentet?
EU kan till exempel införa tullar, eller andra begränsningar för import eller export i form av till exempel kvoter eller licenser riktade mot det hotande landet. Andra åtgärder kan vara att begränsa möjligheterna inom offentlig upphandling, tjänstehandel, utländska direktinvesteringar eller immateriella rättigheter. EU kan också begränsa bankverksamhet, försäkringar, tillträde till EU:s kapitalmarknader och andra finansiella tjänster.
Finns det risker med att använda åtgärderna?
Ja, även om åtgärderna används för att bemöta ekonomiskt tvång så hindrar det inte det hotande landet att i sin tur vidta åtgärder för att svara på EU:s ageranden och situationen kan då förvärras. Man ska också komma ihåg att begränsningar i handeln, exempelvis införandet av tullar, kan medföra högre kostnader vid import till EU eller begränsa tillgången till vissa varor och tjänster.
Vad styr hur man utformar EU:s svarsåtgärder?
Det finns många aspekter som EU-kommissionen behöver ta hänsyn till när svarsåtgärder utformas, bland annat EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt EU:s samlade intresse. Åtgärderna ska vara ändamålsenliga när det gäller att få tvånget att upphöra och negativ påverkan på aktörer och investeringsklimatet inom EU ska också minimeras.