Tidigare har regionalt fördelad varuexport enbart beräknats utifrån företagens huvudkontor. Problemet med denna metod är att handelsflöden koncentreras till områden med huvudkontor, trots att en betydande del av produktionen troligtvis sker i övriga regioner. Detta innebar att vissa regioners bidrag till exporten underskattades. SCB utvecklade därför en metod där exporten istället fördelas baserat på andelen anställda per arbetsställe, snarare än utifrån företagens huvudkontor, vilket är metoden som Kommerskollegium nu har använt.

Exportvärden från utrikeshandelsregistret för varor (UHV) kopplas till registret för arbetsställedata (AE), som innehåller uppgifter om antal anställda, arbetsställen och länstillhörighet. Därefter fördelas exportvärden baserat på antalet anställda per län. Om ett företag exempelvis har 10 miljoner i export och 10 anställda fördelade på två arbetsställen, delas exportvärdet proportionellt, på följande sätt: Om 3 anställda finns i en kommun och 7 i en annan, tillskrivs den första kommunen 3 miljoner och den andra 7 miljoner. Data finns tillgänglig för åren 2013–2024 och uppdateras en gång per år.

Notera att statistiken inte omfattar handel inom Sverige och enbart mäter varor som exporteras från Sverige.

För att inte enskilda företag ska gå att identifiera används ett sekretessfilter som gör att vissa celler visas som tomma trots att export sker i regionen.  

Avgränsningar och begränsningar med statistiken

Statistiken omfattar enbart varuhandel eftersom tjänsteexport bygger på en annan sorts data och kräver en annan metod för att exporten ska kunna fördelas på länsnivå.

Företag som exporterar varor till ett värde under 4,5 miljoner kronor inom EU är inte rapporteringsskyldiga och syns därför inte i vår version av utrikeshandelsregistret. Dessa företag omfattas därmed inte i våra beräkningar. Även företag utan registrerad verksamhet har exkluderats ur beräkningarna för 2019–2024. För åren 2013–2018 saknas den variabel behövs för att identifiera aktiva respektive inaktiva företag.

I grunddatat finns även ett antal exporterande företag och arbetsställen med noll anställda. För dessa företag har vi antagit att det finns en anställd. Om ett företag har flera arbetsställen, varav något eller några saknar anställda, görs ingen justering; sådana arbetsställen tillskrivs inget av företagets export.

Vid sammanslagningen mellan exportdata och länstillhörighet uppstår ett relativt stort antal företag med okänt län. Denna grupp svarar för 230,2 miljarder, 11 procent av den totala exporten 2024. Restposten uppstår på grund av att vissa värden inte kan matchas mellan registret för utrikeshandel med varor och arbetsställen.