Mercosur–EU – politisk överenskommelse nådd
Kort efter att Mercosuravtalet undertecknades röstade Europaparlamentet den 21 januari 2026 för att skicka avtalet till EU-domstolen för prövning. Detta pausar godkännandeprocessen och kan fördröja att avtalet träder i kraft.
Avtalet är ett av de mest omfattande handelsavtalen som EU har ingått och inkluderar Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.
EU:s ministerråd godkände undertecknandet av Mercosuravtalet den 9 januari 2026. Kort därefter undertecknade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avtalet tillsammans med företrädare för Mercosur.
Den 21 januari 2026 beslutade Europaparlamentet att skicka EU–Mercosur-avtalet till EU-domstolen för prövning. Därmed pausas processen för att godkänna avtalet, vilket kan försena eller helt stoppa godkännandet. Bakgrunden till beslutet är juridiska frågor om hur avtalet ska godkännas och en omtvistad regel som kan påverka nationell lagstiftning. Parlamentet är oenigt i frågan. EU-domstolens granskning kan ta över ett år. Samtidigt diskuteras det om att tillfälligt införa handelslättnaderna i avtalet tills domstolen har fattat sitt beslut.
Domstolens utslag kommer att ligga till grund för parlamentets framtida beslut om avtalet ska godkännas.
Om parlamentet godkänner avtalet fattar EU:s ministerråd det formella beslutet. Därefter kan interimsavtalet börja gälla när EU och Mercosur har gett sitt samtycke, vilket gör att företag snabbare kan dra nytta av tullsänkningar och andra handelslättnader. Det bredare partnerskapsavtalet ratificeras senare och måste godkännas av parlamenten i alla EU- och Mercosur-länder.
Frihandelsavtalet kommer att öka transparensen och förutsägbarheten samt förenkla handeln mellan EU och Mercosur-länderna. Dessutom ska avtalet se till att företag från EU och Mercosur inte diskrimineras på respektive marknad. Avtalet skapar även en ram för både bilateralt och internationellt samarbete mellan parterna inom områden som tekniska regler, djurvälfärd och miljö.
Kommerskollegium följer utvecklingen och uppdaterar informationen löpande.
Viktiga delar i avtalet från 2024
Sänkta eller borttagna tullar
Avtalet innebär att en stor del av handeln mellan EU- och Mercosur-länderna stegvis kommer att bli tullfri under en tioårsperiod. För vissa varor från Mercosur-länderna kommer tullfriheten först efter en nedtrappningsperiod på 15–18 år och för vissa fordon ända upp till 25–30 år. EU kommer sammanlagt att liberalisera 92 procent av all import, medan Mercosur liberaliserar 91 procent av all import.
Endast de varor som uppfyller ursprungsreglerna i avtalet omfattas av avtalets tullförmåner. Mercosur-länderna kommer att ta bort dagens höga tullar på bilar och bildelar, maskiner och it-varor. Också tullar i storleksordningen 20–35 procent kommer att tas bort för exempelvis vin, sprit, olivolja, choklad, kakor och alkoholfria drycker.
EU kommer under en tioårsperiod att sänka tullarna på all import av industrivaror från Mercosur. För jordbruksprodukter och livsmedel kommer 82 procent av importen från Mercosur att vara tullfri när avtalet är fullt genomfört. För känsliga produkter som nötkött, kyckling och bioetanol kommer tullarna att sänkas eller tas bort i EU för endast begränsade volymer, så kallade tullkvoter. Dessutom finns en skyddsklausul i avtalet som ger EU möjlighet att införa skyddsåtgärder om ökad import eller sänkta importpriser skadar EU:s jordbrukssektor.
Två tredjedelar av EU:s nuvarande import från Mercosur är redan tullfri på MGN-basis.
Förenklade tullprocedurer
Frihandelsavtalet förväntas leda till förenklade tullprocedurer och ökad transparens. Bland annat kommer Mercosur att öka transparensen kring licensprocedurer för import och export och företag kommer ha möjlighet att klarera sitt gods i sina lokaler.
Enklare att etablera verksamhet och delta i offentlig upphandling
Avtalet förväntas också ge svenska företag bättre förutsättningar att etablera sig och tillhandahålla tjänster i Mercosur-länderna, även i sektorer som hittills har varit stängda, till exempel sjöfartstjänster. Dessutom ökar företagens möjlighet att delta i offentlig upphandling i Mercosur-länderna.
EU-provning och -certifiering godkänns
EU och Mercosur har kommit överens om att använda internationella standarder som bas för interna tekniska regleringar. För el- och elektronikprodukter kommer Mercosur-länderna att acceptera provning och certifiering (så kallad bedömning av överensstämmelse) som har utförts av EU:s organ.
Små och medelstora företag
För att underlätta för speciellt små och medelstora företag att hitta information om regelverk och tullar inrättas en elektronisk databas med övergripande information om handel med Mercosur-länderna.
Livsmedel
EU:s och Mercosur-ländernas livsmedelslagstiftning fortsätter att gälla när avtalet har trätt i kraft. Parterna bibehåller rätten att lagstifta inom sina egna territorier för att uppnå legitima politiska mål, såsom säkra livsmedel samt skydd av djurs och växters hälsa. Det betyder att det, precis som idag, inte kommer att vara tillåtet att importera nötkött från djur som behandlats med tillväxthormoner till EU eller griskött som producerats med hjälp av tillväxtbefrämjande preparat, bland annat ractopamine.
Avtalet innehåller också bestämmelser på hälsoskyddsområdet som kan bidra till tydligare och snabbare processer i Mercosur-länderna när det gäller inspektioner och godkännanden, vilket kan underlätta EU:s export av vissa livsmedel till dessa länder.
Samarbete på hälsoskydds- och hållbarhetsområdet
EU och Mercosur ska enligt avtalet initiera dialoger om djurvälfärd och antibiotikaanvändning i djurhållning. Det är EU som har varit pådrivande för att dessa dialoger ska ingå i avtalet, vilket ger EU en möjlighet att verka för en mer hållbar animalieproduktion i Mercosur-länderna. Det innebär bland annat att EU och Mercosur ska följa upp nuvarande och framtida riktlinjer och rekommendationer från internationella organisationer om försiktig och ansvarsfull användning av antibiotika. De ska också samarbeta om hur de ska genomföra rekommendationer från internationella organisationer, till exempel Världshälsoorganisationen, och utbyta information om goda produktionsmetoder.
Avtalet omfattar också bestämmelser om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det innebär bland annat att EU och Mercosur ska respektera och samarbeta för att genomföra åtaganden i multilaterala avtal och konventioner, inklusive klimatkonventionen (UNFCCC) och Parisavtalet.
Parterna åtar sig också att främja den positiva roll som handel kan ha för en utveckling mot låga klimatgasutsläpp och en ökad förmåga att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar. Parterna ska också samarbeta i frågor som handlar om handel och klimat, både bilateralt, regionalt samt i internationella forum såsom UNFCCC.
Om någon bryter mot avtalet
Om en part bryter mot bestämmelser kring varuhandeln, finns en tvistlösningsmekanism där man kan komma fram till hur stor ekonomisk skada som motparten lidit av överträdelsen. Sedan har motparten möjlighet att ta till handelssanktioner för att kompensera för skadan.
Men om en part bryter mot en bestämmelse i hållbarhetskapitlet avgörs inte frågan i avtalets allmänna tvistlösningssystem (som i fallet varuhandeln). Istället skapar parterna ett särskilt system som är anpassat för att lösa tvister på hållbarhetsområdet. Det kan vara genom diskussioner mellan avtalsparterna, konsultationer med nationella och internationella organisationer samt involverandet av en fristående expertpanel, som avgör om bestämmelserna i hållbarhetskapitlet har fullgjorts. Om inte, tar expertpanelen fram en åtgärdsplan som specificerar vad parten behöver göra för att leva upp till sina åtaganden.
Vad betyder Mercosur?
Mercosur är en sammandragning av det spanska Mercado Común del Sur, Sydliga gemensamma marknaden. Det är en svagt sammanhållen och ofullständig tullunion som utgörs av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, och är världens fjärde största handelsblock. Målsättningen med samarbetet är ekonomisk integration och frihandel med varor och tjänster samt fri rörlighet för personer.