Simulering: Modelling the potential trade effects of the EU–India Free Trade Agreement

Indien är en av världens största och snabbast växande ekonomier och ett frihandelsavtal mellan EU och Indien kan få betydande effekter på handel och globala värdekedjor. I den här analysen har Lovi Nordgren, utredare vid Kommerskollegium, simulerat möjliga handelseffekter av ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Indien.

Beskriv vad du har gjort i den här analysen!

Jag har simulerat hur ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Indien kan påverka handel, sektoriella handelsmönster och integrationen i globala värdekedjor mellan Sverige, EU och Indien. Simuleringarna är genomförda med OECD:s globala handelsmodell Metro och visar hur handeln kan utvecklas på 5–7 års sikt jämfört med ett läge utan avtalet. Jag analyserar två olika scenarier: ett scenario med måttlig liberalisering och ett scenario med mer ambitiös liberalisering. Båda omfattar tullsänkningar för varuhandeln samt minskade handelskostnader inom vissa tjänstesektorer.

Avtalet slutförhandlades politiskt i januari 2026, men detaljerade tullscheman och slutliga rättsliga bestämmelser är ännu inte offentliga. Simuleringarna ska därför tolkas som möjliga liberaliseringsscenarier snarare än exakta beskrivningar av det slutliga avtalet.

Varför är analysen viktig?

Handeln mellan Indien och både Sverige och EU har ökat kraftigt det senaste decenniet, men är fortfarande relativt begränsad i förhållande till ekonomiernas storlek. Det tyder på att det finns stor potential för fördjupad handel och ekonomisk integration framöver.

Analysen är särskilt intressant eftersom den inte bara undersöker direkta handelsflöden, utan också hur ett avtal kan påverka globala värdekedjor mellan Sverige och Indien. Och den inkluderar också tjänstesektorer, vilket är särskilt relevant eftersom handeln med tjänster mellan EU och Indien är betydande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Svensk export till Indien ökar med omkring 21–26 procent, medan importen från Indien ökar med omkring 13–17 procent. För EU som helhet ökar exporten till Indien med omkring 17–21 procent och importen från Indien med omkring 10–13 procent.

För Sveriges del är exportökningarna särskilt stora inom tillverkningsindustrin, med ökningar på upp till 90 procent för motorfordon. Metaller samt maskiner och elektrisk utrustning ökar också. Importen från Indien ökar framför allt inom textilier och kläder samt inom finansiella tjänster och affärstjänster. För EU som helhet är exportökningarna bredare fördelade över flera sektorer, inklusive livsmedel och industrivaror.

Är det något som sticker ut?

Analysen visar att effekterna av avtalet sträcker sig långt bortom direkta handelsflöden. Det visar sig i ökad integration mellan indiska och svenska företag när de importerar produkter från partnerlandet för sin tillverkning. Simuleringarna visar att till exempel svenskt förädlingsvärde i indisk export ökar inom sektorer som motorfordon, kemiska produkter och maskiner, medan indiskt förädlingsvärde i svensk export ökar inom bland annat textilier och tjänstesektorer.

Vad hoppas du att analysen ska bidra till?

Analysen kan vara relevant för alla som vill veta mer om hur ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Indien kan påverka handeln mellan Sverige, EU och Indien. För svenska företag ger analysen en indikation på vilka sektorer som kan få ökade exportmöjligheter till följd av ökad handel mellan EU och Indien.

Vad kommer du att analysera härnäst?

När mer detaljerad information om tullscheman och avtalsbestämmelser blir offentlig kan avtalet analyseras mer i detalj. Det kan också bli möjligt att i större utsträckning analysera hur avtalet samspelar med andra globala handelspolitiska förändringar.