Upptrappad handelskonflikt dämpar Sveriges export till USA
Om de amerikanska tilläggstullar som nu gäller, samt de som väntas införas, skulle kvarstå under en längre tid, kan Sveriges export till USA komma att minska med omkring 9 procent, visar en simulering från Kommerskollegium. Den visar även hur EU:s motåtgärder skulle påverka importen från USA.
Simuleringen sammanfattad
- Sveriges totala utrikeshandel påverkas i begränsad utsträckning, men vår handel med USA faller kraftigt.
- EU:s föreslagna motåtgärder mot USA ger tydlig negativ effekt på Sveriges och övriga EU:s import från landet.
- USA:s totala export minskar med 12 procent, medan Kina ökar sin export till alla regioner förutom USA.
Analysen utgår i huvudsak från de tullnivåer som införts från slutet av 2024 fram till juni 2025, och inkluderar dessutom tullar på varor som omfattas av pågående så kallade sektion 232-utredningar i USA med hänvisning till nationell säkerhet. Även EU:s föreslagna motåtgärder mot USA ingår i simuleringen, inklusive de vilande åtgärder som tidigare aviserats. För mer detaljerad information om tullnivåer i simuleringen – se rutan längst ner på sidan.
Resultaten bör tolkas med försiktighet
Simuleringen, som genomförts med OECD:s allmänna jämviktsmodell Metro, illustrerar hur den globala ekonomin och handelsmönstren skulle kunna se ut om tullarna består och världsekonomin anpassar sig till dem, och ska inte tolkas som en prognos. Resultaten avser effekter på medellång sikt, runt fem år efter att tullarna införts.
Metro används ofta för att analysera förändrade handelskostnader, som till exempel ändrade tullnivåer. Men det som nu sker i handelspolitiken går bortom vad modellen är avsedd att fånga. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.
Begränsad effekt på Sveriges handel, men USA-exporten faller
Den totala effekten på Sveriges utrikeshandel är förhållandevis liten. Handeln med enskilda länder och inom vissa sektorer påverkas dock i högre grad. Sveriges export till USA skulle med de simulerade tullnivåerna vara 9 procent lägre, jämfört med ett scenario utan höjda tullar. Exporten till USA drabbas hårdast i trä-, pappers-, fordons- och stålindustrin med minskningar på uppemot 30 procent. Dessa sektorer utgör tillsammans nära 40 procent av Sveriges nuvarande export till USA.
Procentuell förändring i Sveriges export till och import från olika länder och regioner (bild 1) respektive förändring i handeln med USA per sektor (bild 2) jämfört med läget före tullhöjningarna.
En tydlig effekt av EU:s motåtgärder är att svensk import från USA minskar med hela 17 procent. Minskningen drivs främst av nedgångar inom sektorerna övrig tillverkningsindustri, läkemedel, kemikalier och elektronik som tillsammans utgör mer än hälften av svensk import. Samtidigt inför EU nästan inga andra tullar mot andra länder i modellen, vilket gör att aktörer i andra länder, som Kina, ersätter import från USA. Att importen från USA minskar kraftigt kan också förklaras av att USA:s egna tullar på insatsvaror påverkar den egna exporten negativt.
Den kraftigt minskade importen från USA till följd av motåtgärderna kan komma att påverka många företag och konsumenter i EU negativt – i synnerhet om konflikten blir långdragen.
Sveriges export till EU ökar med omkring 1 procent. Andelen kan tyckas liten, men är relevant eftersom handeln med EU står för runt 60 procent av Sveriges totala handel.
Procentuell förändring i Sveriges export till och import per land och region respektive förändring i handeln med USA per sektor jämfört med läget före tullhöjningarna.
Sveriges import från Kina ökar med runt 6 procent. En förklaring är att de höga tullarna mellan Kina och USA gör att kinesiska företag börjar exportera till andra marknader. Detta kan leda till både möjligheter (som lägre priser) och utmaningar (som marknadsstörningar inom vissa branscher). Den enda sektor där svensk import från Kina minskar är fordonssektorn, vilket förklaras av att simuleringen inkluderar EU:s utjämningstullar på batteridrivna elfordon från Kina.
Handelseffekter på andra länder
USA är det land vars handel påverkas mest negativt av tullhöjningarna. Exporten minskar med runt 12 procent och importen med runt 8 procent, jämfört med ett scenario utan höjda tullar. Amerikansk export minskar till i stort sett till alla regioner. Även Kanada och Kina – som har omfattande handel med USA – uppvisar negativa totala handelseffekter.
Handeln mellan USA och Kina minskar kraftigt. Den kinesiska exporten till USA väntas minska med över 40 procent. En följd av detta är att kinesiska företag söker sig till andra marknader och ökar sin export till övriga regioner.
Mexiko är det enda landet i simuleringen som uppvisar en positiv förändring av sin totala handel och ökar sin export till både Kanada och USA. Mexikos exportökning till USA beror på att exporten inom fordons- och elektroniksektorn ökar kraftigt eftersom de inte drabbas av lika höga tullar som andra länder, samtidigt som sektorerna tillsammans utgör 60 procent av Mexikos export till USA.
Procentuell förändring i olika länders handel jämfört med läget före tullhöjningarna.
Effekterna för USA är både breda och djupa, med tydliga nedgångar för samtliga sektorer. Industrier med stark koppling till globala värdekedjor drabbas hårt. Effekten på dessa sektorer är större på grund av deras djupa integration i globala värdekedjor. USA:s produktion är fortsatt beroende av importerade insatsvaror. När insatsvaror blir dyrare att importera ökar kostnaden för färdiga produkter, och resultaten visar att det leder till försvagad konkurrenskraft och minskad export. Simuleringen visar alltså att USA:s breda och höga tullar är ett ineffektivt instrument för att skydda industrier med komplexa och globalt integrerade värdekedjor.
Procentuell förändring i olika regioners export (bild 1) respektive import fördelat på sektorer (bild 2) jämfört med läget före tullhöjningarna.
Större förändringar på kort sikt
Simuleringen visar hur läget kan se ut på runt 5 års sikt, när ekonomin har hunnit anpassa sig. Vägen dit kan dock vara skakig, med betydande omställningskostnader på kort sikt. Även företag i länder som på sikt påverkas måttligt kan på kort sikt uppleva stora störningar, eftersom produktion och handel måste flyttas om. För företag med starka kopplingar till den amerikanska marknaden kan detta innebära negativa sysselsättningseffekter. Med tullnivåer uppemot 50 procent finns det en betydande risk att företag slås ut från den amerikanska marknaden.
Andra faktorer än tullar påverkar handeln
De amerikanska tullarna är en del av ett bredare handelspolitiskt skifte. Andra åtgärder – som särskilda krav på importvaror, exportrestriktioner, avgifter för vissa fartyg och ändrade regler för försändelser med lågt värde – påverkar också handeln. Därtill kommer den ökade geopolitiska osäkerheten, som gör det svårare för företag att planera och investera, både på kort och lång sikt.
Kontaktuppgifter till våra utredare
Lovi Nordgren
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 53
Nils Norell
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 51
Så har vi genomfört simuleringen
Kommerskollegium har genomfört simuleringen med OECD:s allmänna jämviktsmodell Metro. Regionerna som omfattas av analysen är Sverige samt övriga EU (26 medlemsstater), USA, Kina, Mexiko, Kanada och Övriga världen. 14 varusektorer ingår i analysen, som bland annat har valts utifrån deras relevans för Sveriges ekonomi.
I simuleringen ingår ett brett paket av tilläggstullar:
- USA:s reciproka tullar på 10 % mot alla länder utom Kanada och Mexiko, med undantag för bl.a. läkemedel, elektronik och varor som redan omfattas av 232-tullar.
- USA:s 232-tullar på stål och aluminium, 50 % mot alla länder (25 % mot Storbritannien).
- USA:s 232-tullar på bilar och bildelar, 25 %, mot alla länder.
- USA:s sektion 301-tullar mot Kina (25–100 %).
- USA:s IEEPA-tullar mot Kina, 20 %.
- USA:s IEEPA-tullar mot Kanada och Mexiko: 25 % på varor, 10 % på kaliumkarbonat och 10 % på energiprodukter från Kanada. Undantag görs för varor som uppfyller USMCA:s ursprungsregler.
- USMCA-undantag görs för 232-tullar på bilar och bildelar för Kanada och Mexiko.
- Kinas 10 % tull mot USA på alla varor.
- Kanadas 25 % tull mot USA på utvalda varor, t.ex. bildelar, jordbruksprodukter och hushållsapparater.
- Kanadas 100 % tull mot Kina på batteridrivna elfordon.
- Kanadas 25 % tull mot Kina på stål och aluminium.
- Kinas 25 % tull eller 100 % ersättningstull mot Kanada på vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter.
- EU utjämningstullar på 7,8–35,3 % mot Kina på batteridrivna elfordon.
Vi antar vidare att följande tullar träder i kraft: - EU:s pausade tilläggstullar på 10–25 % mot USA på 1 679 produkter.
- EU:s föreslagna motåtgärdspaket från 8 maj (antar 25 %).
- USA:s pågående 232-utredningar: 25 % på flygplan, lastbilar, kritiska mineraler, trävaror och papper, koppar, läkemedel och halvledare.