Simulering: Amerikanska tilläggstullar slår hårt mot Sveriges export till USA
Sveriges handel med USA skulle minska kraftigt om president Trumps hot om tullhöjningar med anledning av Grönlandskrisen blir verklighet. Flera industrisektorer, däribland viss tillverkningsindustri och elektronik, kan påverkas särskilt hårt med exportminskningar till USA på uppemot 50 procent.
Kommerskollegium har simulerat effekterna på handeln utifrån de tullar som den amerikanska presidenten har hotat att införa med anledning av Grönlandskrisen. Hoten omfattar amerikanska tilläggstullar på 10 procent från 1 februari 2026 med en höjning till 25 procent från juni 2026, vilka antas införas på samtliga varor från Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
Diagrammen visar hur Sveriges export till och import från olika länder ändrar sig i förhållande till tullnivåerna i slutet av 2024.
Simuleringarna visar att om dagens tullnivåer förblir oförändrade kan Sveriges export till USA minska med cirka 6 procent på 3–5 års sikt, jämfört med tullnivåerna i slutet av 2024. Vid amerikanska tilläggstullar på 10 och 25 procent ovanpå dagens tullnivåer förstärks effekterna tydligt, och den svenska exporten till USA kan minska med 16 respektive 28 procent.
En viss omdirigering av svensk handel till andra marknader sker, vilket bidrar till att dämpa de samlade exportförlusterna. Men de effekterna är begränsade och kompenserar inte fullt ut för minskningen i handeln med USA. Sveriges totala export minskar med cirka 0,8 procent vid 10 procents tilläggstullar och med cirka 1,3 procent vid 25 procent tilläggstullar.
Diagrammen visar hur Sveriges export till och import från USA ändrar sig i olika varusektorer i förhållande till tullnivåerna i slutet av 2024.
Handelseffekterna är särskilt tydliga inom industrin. I flera industrisektorer, däribland viss tillverkningsindustri, elektronik samt järn- och stålprodukter uppskattas exporten minska med cirka 45–50 procent vid 25 procents tilläggstullar. Även sektorer som nu klarar sig relativt väl, bland annat till följd av Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA, tappar tydligt marknadstillträde vid högre tullnivåer, däribland motorfordon och läkemedel.
Diagrammen visar hur USA:s export till och import från olika länder ändrar sig i förhållande till tullnivåerna i slutet av 2024.
USA är fortsatt det land vars handel påverkas mest negativt i samtliga scenarier. Både USA:s export och import minskar gentemot i stort sett alla regioner.
EU:s export till USA minskar också vid höjda amerikanska tilläggstullar, men den procentuella förändringen är mindre än för Sveriges. Detta speglar flera samverkande faktorer, däribland att EU i simuleringarna redovisas som ett samlat handelsområde, vilket innebär att effekterna för enskilda medlemsländer jämnas ut på aggregerad nivå.
Så har vi genomfört simuleringen
Simuleringen har genomförts med OECD:s allmänna jämviktsmodell Metro och bygger på samma övergripande antaganden som i Kommerskollegiums rapport Modelling a New Era in Trade (från oktober 2025). Tre scenarier har analyserats:
- ett nuläge baserat på tullnivåerna 19 januari 2026 samt pågående amerikanska sektion 232-utredningar
- ett scenario där amerikanska tilläggstullar på 10 procent införs ovanpå nuläget (dagens tullar)
- ett scenario där amerikanska tilläggstullar på 25 procent införs ovanpå nuläget (dagens tullar).
Resultaten i samtliga scenarier jämförs med ett referensscenario som motsvarar läget i slutet av 2024, innan höjda tullnivåer under 2025–2026. Alla resultat är uttryckta som procentuell förändring jämfört med detta referensscenario på 3–5 års sikt.
Resultaten av simuleringarna bör betraktas som preliminära och omfattar inte eventuella motåtgärder från EU.
Kontakt
Lovi Nordgren
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 53