Rapport: Rethinking Trade with Asia – Strategies for Sweden and the EU in trade with emerging markets
Asiens tillväxtmarknader uppvisar en stark ekonomisk utveckling och får en allt större betydelse för Sverige och EU. Rapporten lyfter fram frihandelsavtalens betydelse och analyserar hur Sverige och EU kan balansera ekonomiska möjligheter med geopolitiska realiteter i Asien.
Heidi Lund, vad handlar den här rapporten om?
I den här rapporten analyserar Kommerskollegium hur handeln med Asiens tillväxtmarknader kan stärkas och föreslår strategier för detta.
Flera av de marknader som analyseras – bland annat Bangladesh, Filippinerna, Indien, Indonesien, Malaysia, Thailand och Vietnam – visar en stark ekonomisk utveckling, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för Sverige och EU.
Varför är handeln med Asiens tillväxtmarknader viktig för Sverige och EU just nu?
I dag är Sveriges handel med dessa marknader fortfarande begränsad – exporten dit utgör bara omkring 2 procent av Sveriges totala varuexport. Samtidigt gör de geopolitiska spänningarna, med amerikansk protektionism och kinesiska påtryckningar, att både Sverige och EU behöver söka nya vägar för att stärka befintliga partnerskap och utveckla handeln.
Eftersom den globala tillväxten i hög grad drivs av Sydostasien och Indien finns en betydande potential för Sverige och EU där. Däremot väntas möjligheterna för en fördjupad handel med tillväxtmarknaderna bli aktuella framför allt på längre sikt.
Varför är just Indien, Malaysia och Vietnam särskilt intressanta för Sverige?
Det är viktigt att notera att de marknader som analyseras i rapporten skiljer sig åt och därför inte bör jämföras rakt av.
Indien utmärker sig som en central stormakt i Asien och ses av många som en viktig handelspartner för EU, i nivå med Kina. Landet beskrivs som en demokrati med en marknadsstruktur som påminner om EU:s, med många delmarknader. För Sverige är Indien en prioriterad marknad där omkring 280 svenska företag redan finns etablerade. Den växande medelklassen och den stora inhemska marknaden gör landet särskilt intressant för konsumentvaror. Indien kan dessutom spela en viktig roll i att bredda och diversifiera handeln.
Malaysia fungerar som ett regionalt nav för tillverkning och elektronik, inte minst genom de många multinationella företag som finns i Penang. Här lyfts särskilt potentialen inom halvledare och avancerad elektronik fram.
Vietnam väcker växande intresse bland svenska företag, tack vare landets politiska stabilitet och prognoser om stark tillväxt under det kommande decenniet. Frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam är en tydlig fördel, och det finns även möjligheter för svensk livsmedelsexport. Samtidigt återstår arbete med att undanröja olika handelshinder.
Hur stärker EU:s frihandelsavtal möjligheterna för svenska företag?
Handeln mellan Sverige och Asiens tillväxtmarknader drivs framför allt av företagens egna köp-, försäljnings- och investeringsbeslut. EU:s uppgift i handelspolitiken är att skapa bättre villkor för dessa beslut. Frihandelsavtal – med bindande regler för tullar, regelverk och investeringar – ger företagen stabilare och mer förutsägbara villkor.
Det bekräftas av de företag som intervjuats i analysen. De pekar på konkreta fördelar som att regleringshinder undanröjs och kostnader minskar. De moderna avtalen innehåller dessutom hållbarhetskapitel som stödjer den gröna omställningen, ett område inom vilket svenska företag redan är aktiva och investerar.
Det gör att de pågående förhandlingarna mellan EU och flera av de aktuella länderna rymmer stor potential.
Ni diskuterar i rapporten om ökad handel med Asien kan minska beroendet av Kina. Vad kom ni fram till?
Vi ifrågasätter om en fördjupad integration med Asiens tillväxtmarknader, särskilt inom ASEAN, verkligen kan minska beroendet av Kina. Dessa ekonomier är starkt sammanflätade med Kina genom handel och investeringar.
Indien kan utgöra ett alternativ för diversifiering, men mycket avgörs av utfallet i frihandelsförhandlingarna mellan EU och Indien – samt av Indiens framtida relation till Kina.