Analys: Modelling a New Era in Trade: Tariff tensions across three scenarios
Kommerskollegium har simulerat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024. Resultaten visar att de nya tullarna påverkar hela världshandeln negativt – men allra mest USA självt.
Beskriv vad ni har gjort i den här analysen!
Vi har simulerat tre scenarier för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin. Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller idag, inklusive handelsöverenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025 (Turnberry-överenskommelsen). De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar. Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, export och import.
Är det något som sticker ut eller överraskar?
Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets bnp minskar med omkring 1–4 procent i alla tre scenarier. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade. Det beror på att många amerikanska företag, som företag i stort, är beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl.
Enligt simuleringen, vilka effekter kommer EU:s nuvarande överenskommelse med USA få för Sveriges utrikeshandel?
Effekterna för Sverige är måttliga på total nivå. Vissa sektorer drabbas dock hårt – exporten av järn och stål till USA minskar kraftigt.
Den fördel som Sverige och EU har idag, med relativt bättre tillgång till den amerikanska marknaden än många andra länder tack vare handelsöverenskommelsen med USA, kan dock komma att förändras. Detta eftersom USA sagt sig vilja sluta avtal med flera länder. Därför har vi valt att inkludera ett scenario där fler länder får liknande överenskommelser som den EU och USA har slutit.
Ni har också simulerat ett scenario där tullar höjs ytterligare. Varför det?
Handelspolitiken har visat sig vara oförutsägbar och Kinas och USA:s handelsrelation är ansträngd. Samtidigt riktar USA nya krav mot EU vilket gör deras överenskommelse skör. Därför har vi simulerat ett scenario där överenskommelser överges och där bland annat tullar mellan Kina och USA samt EU och USA höjs ytterligare. I det scenariot tilltar de negativa ekonomiska effekterna och Sveriges och EU:s export till USA minskar kraftigt. I det scenariot synliggörs också de negativa effekterna av eventuella motåtgärder från EU.
Vilka handelspolitiska lärdomar drar ni av resultaten?
Analysen visar att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. För att möta de nya utmaningarna behövs ett starkt stöd för det regelbaserade handelssystemet och ökat samarbete mellan likasinnade länder. Ett alternativ är att skapa en koalition av länder som tillsammans värnar och utvecklar öppen, regelstyrd handel. EU behöver också fortsätta på den inslagna vägen och sluta fler frihandelsavtal. Det kan inte fullt ut ersätta den försämrade tillgången till den amerikanska marknaden, men det kan ge nya möjligheter på sikt.
Figuren visar den procentuella förändringen i Sveriges bilaterala handel med olika regioner och länder i huvudscenariot efter tullförändringarna. Effekterna varierar tydligt mellan handelspartner. Handeln med USA minskar, med nedgång i både export och import, medan exporten till Kina också minskar och importen därifrån ökar. Sammantaget dämpas handeln med stora partner som USA, men vissa exportförluster vägs delvis upp av ökad export till andra marknader.