Sverige drabbades hårdare än övriga EU av USA-tullarna
Hur påverkades Sveriges export av USA:s höjda tullar under första halvåret 2025? Exportsiffrorna visar att exporten föll kraftigt och att Sverige drabbades hårdare än EU-snittet vad gäller fordon, järn och stål samt övriga metaller.
Statistikanalysen sammanfattad
- Kraftigt fall i exporten. Sveriges varuexport till USA minskade med omkring 25 procent mellan första och andra kvartalet 2025, motsvarande drygt 12 miljarder kronor.
- Stigande tullkostnader. Betalda tullar i USA ökade till cirka 3,6 miljarder kronor under kvartal 2, jämfört med i genomsnitt 0,7 miljarder kronor under motsvarande kvartal 2023–2024. Ökningen är större för Sverige än för EU som helhet.
- Branschspecifika effekter. Den svenska industrin för fordon, järn- och stål samt övriga metaller är särskilt hårt drabbade, och där den faktiska tullbördan ligger nära de utannonserade nivåerna.
Under våren och sommaren 2025 införde USA stegvis tilläggstullar på 10–50 procent, och för vissa aluminiumderivat ända upp till 200 procent. Vi uppskattar att mellan 50 och 70 procent av den svenska exporten till USA mötte tilläggstullar under april–juli 2025.
USA:s tilläggstullar i urval
Ett urval av USA:s tilläggstullar som infördes under mars till och med juli 2025:
- 25-procentig tilläggstull på stål och aluminium, samt så kallade stål- och aluminiumderivat.
- 25 procents tilläggstull på all import av personbilar, fordonsdelar och vissa lastbilar.
- 10 procent tilläggstullar på alla varor, vid import från alla länder.
- Tilläggstullen på stål och aluminium, samt så kallade stål- och aluminiumderivat höjs med ytterligare 25 procentenheter, till 50 procent.
- 200 procents tilläggstull för aluminiumderivat där ursprung är okänt.
Analys av svensk export till USA och betalda tullar
Kommerskollegium har analyserat hur varorna som importerades från EU och Sverige till USA verkligen drabbades av USA:s tullar under första halvåret. Det har vi gjort genom att dels titta på den faktiska exporten, dels dividera de faktiskt uttagna tullarna i USA med värdet på de importerade varorna (effektiv tullsats). Syftet är att belysa relationen mellan export och tullar samt att identifiera de branscher där tullarna påverkar mest.
De aviserade tullarna kan skilja sig från utfallet eftersom USA har infört undantag, kvoter och specifika lättnader som innebär att många varuposter inte betalar full tullsats. För stål är till exempel den formella nivån 50 procent, men olika stålkvaliteter har undantagits eller kvoterats för att undvika en bristsituation i USA. Liknande undantag finns för vissa fordonsdelar, elektronik och insatsvaror. Därför blir ofta den effektiva tullsatsen lägre än de aviserade nivåerna.
Så påverkades Sveriges export första halvåret 2025
- Den genomsnittliga effektiva tullsatsen på hela Sveriges varuexport till USA steg från cirka 1 till knappt 10 procent under andra kvartalet 2025, jämfört med motsvarande kvartal 2023 och 2024. För övriga EU ökade den från cirka 1 till cirka 9 procent.
- De mest drabbade sektorerna är: fordon och fordonsdelar; järn och stål samt övriga metaller. I dessa sektorer har USA-exporten gått ner mellan 25 och 58 procentenheter under andra kvartalet i år, jämfört med motsvarande kvartal 2023 och 2024.
- Exporten var ovanligt hög under mars månad, strax innan tullarna infördes, vilket beror på att leveranser har tidigarelagts. Därefter går exporten brant nedåt under april–juni, med en viss inbromsning under juli.
Detta skedde alltså före den överenskommelse som träffades mellan EU och USA den 27 juli 2025 (Turnberry).
Den svenska exporten faller med 25 procent och den betalda importtullen till USA femfaldigas mellan första och andra kvartalet 2025. I en separat analys av månadsdata (ej visad här) kan vi se en tydlig topp i mars 2025 som sannolikt speglar tidigarelagda leveranser inför USA:s tullhöjningar. Men även justerat för denna marseffekt kan vi dra slutsatserna att
- exporten minskar kraftigt mellan kvartal 1 och kvartal 2, 2025
- den effektiva tullen stiger markant
- branschprofilen – vilka sektorer som drabbas mest – i huvudsak är oförändrad.
Diagrammet visar att den svenska exporten faller med 25 procent och den betalda importtullen till USA femfaldigas mellan första och andra kvartalet 2025.
Den effektiva tullen på svensk export till USA är särskilt hög för branscherna fordon och fordonsdelar, järn och stål respektive övriga metaller. Här utgör tullarna en mycket betydande andel av exportvärdet på grund av de tilläggstullar som USA införde den 12 mars (25 procent på stål och aluminium, senare höjt till 50 procent) respektive den 3 april (25 procent på personbilar och vissa lastbilar, i augusti sänkt till 15 procent).
Diagrammet visar att den effektiva tullen på svensk export till USA är särskilt hög för fordon och fordonsdelar, järn och stål respektive övriga metaller.
Fallet i den svenska exporten är störst för fordon och delar, läkemedel samt övriga transportmedel. Läkemedel är Sveriges tredje största varugrupp till USA. De flesta doserade läkemedel är tullbefriade, men närliggande varor har belagts med tull.
Diagrammet visar med hur många procent Sveriges respektive EU:s export har fallit i olika branscher.
Sverige har drabbats av att de effektiva tullarna blev höga i just svenska tunga exportsektorer. Samtidigt har Sverige mindre export än övriga EU i sektorer som fick lägre tullar. Det gör att Sveriges samlade export påverkas mer än övriga EU:s.
De här resultaten understryker att det är viktigt att följa upp faktiskt betald tull, inte bara aviserade tullar, och att se hur olika branscher påverkas. Resultaten visar också att alla medlemsländer i EU drabbas i någon mån, men hur mycket och vilka sektorer som drabbas skiljer sig, vilket motiverar fördjupade landsvisa studier.
Metod och avgränsning
Statistikanalysen bygger på amerikanska importdata (Imports for Consumption) och ”Calculated Duty Paid” från U.S. Customs/U.S. Census via Trade Data Monitor. Jämförelser görs i huvudsak mellan kvartal 2 2025 och motsvarande kvartal åren 2023 och 2024. Månadsserier har använts för att visa att exporten gick upp innan tullarna infördes (marseffekten). Växelkurs- och definitionsskillnader mot SCB/Eurostat kan förekomma.
Mot bakgrund av tidigare års trender och säsongsvariationer i handeln med USA har vi valt att fokusera på förändringar mellan kvartal 2 2025, jämfört med motsvarande kvartal 2023 och 2024. Det ger en mer direkt bild av hur exporten utvecklats efter att tullarna infördes. Om man istället jämför den ackumulerade exporten januari–juli 2025 med samma period 2024, framstår utvecklingen mindre negativ, eftersom den tillfälliga uppgången i mars väger upp fallet under våren.
Kontakt
Patrik Karpaty
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 10