Indien–EU – överenskommelse om frihandelsavtal

EU och Indien startade förhandlingar om ett frihandelsavtal redan 2007, men samtalen pausades 2013. Under 2022 återupptogs förhandlingarna – och i januari 2026 nåddes en överenskommelse.

EU och Indien avslutade förhandlingar om ett frihandelsavtal den 27 januari 2026. Förhandlingarna pågick in i det sista inför överenskommelsen.

Avtalet bedöms innebära omfattande tullsänkningar. Cirka 90 procent av tullarna på varor kan fasas ut, framför allt blir det lättnader på många industriprodukter. Det här väntas ge fördelar för exportföretag. Många av tulllättnaderna införs stegvis under flera år, i vissa fall kan det ta upp till tio år. Avtalet väntas ge fördelar för tjänsteleverantörer i flera viktiga sektorer.

Inom jordbruksområdet väntas vissa produkter gynnas, särskilt vin, öl och sprit. Däremot ser det ut som att andra jordbruksvaror, till exempel nötkött, fågel, ris och socker, inte omfattas av avtalet. Avtalet ska även stärka skyddet för immateriella rättigheter och innehålla viktiga digitala bestämmelser. Bland annat ska källkod skyddas, vilket betyder att företag inte behöver lämna ut den vid handel med mjukvara eller produkter som innehåller mjukvara.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med Indien med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien. För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

Landet är den åttonde största destinationen för svensk varuexport till tredje land. Under 2024 uppgick exporten till 22 miljarder kronor. Sverige var den sjunde största exportören till Indien bland EU-länderna under 2024 samt under perioden januari–oktober 2025. Förhoppningen är att ett frihandelsavtal ska fördjupa och stärka de ekonomiska relationerna mellan EU och Indien.

För Indiens del står, förutom förbättrat marknadstillträde för många typer av varor, även personrörlighet och läkemedel i fokus. Landet är världens femte största ekonomi och världens folkrikaste land. 

Handels- och teknikråd

EU och Indien upprättade ett handels- och teknikråd 2023. Detta väntas ge utökade möjligheter till samarbete inom viktiga områden, som

• strategisk teknik, digital styrning och digital anslutbarhet
• miljövänlig energiteknik
• handel, investeringar och motståndskraftiga värdekedjor.

Pågående diskussioner om handelsfrågor

Ett viktigt befintligt instrument i handelsrelationerna mellan EU och Indien är den så kallade underkommissionen för handelsfrågor som sammanträder årligen. Dessutom har ett antal tekniska arbetsgrupper inrättats för att diskutera handelsrelaterade frågor, såsom hälsoskyddsregler för människor, djur och växter (SPS-regler), tekniska handelshinder, jordbruk och stål.

Indien omfattas av EU:s tullförmånssystem för utvecklingsländer

Det så kallade allmänna tullförmånssystemet, Generalised Scheme of Preferences (GSP), ger sänkt tull eller noll tull vid import till EU av varor med ursprung i utvecklingsländer. Här ingår också Indien.

Den 1 januari 2023 ändrades reglerna för vissa varor med ursprung i Indien. Varorna som då blev dyrare att importera var

• plaster och plastvaror
• lädervaror samt pälsskinn och konstgjord päls
• varor av sten, gips, cement, asbest, glimmer eller liknande material. keramiska produkter samt glas och glasvaror
• maskiner och apparater samt mekaniska redskap, elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor.

Andra varor med ursprung i Indien blev i stället billigare att importera: motorfordon, cyklar, flygplan och rymdfarkoster samt fartyg och båtar.

EU:s beslut om Indiens GSP-tullar (EU-kommissionens webbplats)

Fler förändringar vid import av varor med ursprung i Indien väntas när reglerna för det nuvarande tullförmånssystemet har förhandlats om.

Förhandlingar pågår om reglerna för en ny tioårsperiod av EU:s GSP-system. I väntan på att förhandlingarna ska avslutas så har den nuvarande GSP-förordningen, som skulle ha löpt ut den 31 december 2023, förlängts och kommer att gälla fram till dess att en ny förordning kommit på plats, eller som längst till den 31 december 2027.

EU:s förslag till ny GSP-förordning (EU-kommissionens webbplats)

Kommerskollegiums arbete kopplat till Indien

Kommerskollegium arbetar löpande med handelshinder i länder utanför EU. Vi tar hand om ärenden och undersöker möjliga lösningar. Vi samarbetar med Utrikesdepartementet, EU-kommissionen, branschorganisationer och de svenska ambassaderna i de här frågorna.

Har ditt företag haft problem med handeln med Indien?

Läs om hur du anmäler handelshinder till Kommerskollegium