Historiskt få nya tjänsteregler anmäls till EU

Nyhet

EU:s medlemsländer ska anmäla en stor del av de nya regler som kan påverka den fria rörligheten av tjänster till EU-kommissionen. Men Kommerskollegiums genomgång visar att anmälningsskyldigheten inte efterlevs i särskilt stor utsträckning. Förra året anmäldes historiskt få nya regler.

– Det är synd eftersom syftet med anmälningsskyldigheten är att förhindra att nya hinder för tjänstehandeln uppstår, säger Karla Wixe, utredare på Kommerskollegium.

Både nationella och lokala regler ska granskas

EU:s medlemsländer ska anmäla alla nya, eller ändrade, regler som omfattas av tjänstedirektivet och som kan påverka den fria rörligheten av tjänster till EU-kommissionen. Det gäller regler på såväl nationell som regional och lokal nivå – exempelvis föreskrifter som antas av kommuner. Syftet är att övriga medlemsländer och kommissionen ska kunna granska reglerna och uppmärksamma krav som riskerar att skapa omotiverade hinder på den inre marknaden. Förra året kommenterade EU-kommissionen exempelvis på tre spanska regler om korttidsuthyrning av bostäder. Kommissionen ifrågasatte bland annat om reglerna var lämpligt och proportionerligt utformade.

– Den här typen av granskning är tänkt att ge medlemsstaterna möjlighet att se över reglerna innan de skapar onödiga hinder. Ett land kan till exempel motivera kraven bättre, ändra dem eller i vissa fall dra tillbaka dem. På så sätt kan problem förebyggas innan de drabbar företag som vill erbjuda sina tjänster över gränserna. Det gynnar företag inom hela EU och EES, inklusive  svenska företag som vill sälja sina tjänster över gränserna.

Historiskt få anmälningar

Men förra året inkom alltså historiskt få anmälningar in till EU-kommissionen, totalt 56 stycken. Sverige stod för sex och hör därmed till de länder som gjorde flest anmälningar. Men alla Sveriges anmälningar gällde dock regler på nationell nivå.

– Att Sverige inte anmält några regler på kommunal eller regional nivå tyder på att det svenska systemet inte fungerar tillfredsställande när det gäller att fånga upp lokala regleringar som omfattas av anmälningsskyldigheten.

Regler gäller redan när de anmäls

Det finns också en annan brist. De flesta regler som anmäls har redan hunnit börja gälla när de når EU-kommissionen. Det minskar möjligheten för kommissionen och andra medlemsländer att reagera på exempelvis oproportionerliga krav och därmed förebygga att nya hinder för tjänstehandeln uppstår.  

– På Kommerskollegium jobbar vi nu med att kartlägga hur tjänstedirektivet fungerar i praktiken, och hur vi kan bli bättre på att använda det. Ytterst handlar det om att stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft genom att göra det enklare att bedriva tjänsteverksamhet över gränserna. 

I Kommerskollegiums rapportering av 2025 års arbete med tjänstedirektivet kan du läsa mer om vilken typ av regler som anmälts enligt tjänstedirektivet. I samma rapport finns också rapportering för Kommerskollegiums arbete med Solvit och om anmälningsproceduren för tekniska regler. 
Läs den här: Verktyg som gör skillnad för EU:s inre marknad  

Kontakt
Karla Wixe
fornamn.efternamn@kommerskollegium.se
08-690 49 59