Årsrapport: Anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet under 2021
Den här rapporten beskriver Sveriges och EU:s arbete med att anmäla nya förslag till tjänstereglering till EU-kommissionen. Skyldigheten och proceduren regleras i EU:s tjänstedirektiv och syftet är att förebygga uppkomsten av otillåtna handelshinder.
Under 2021 anmälde EU-länderna 96 regleringar enligt tjänstedirektivet, nästan lika många som året innan. De flesta anmälda bestämmelserna syftade till att skydda hälsa och säkerhet. 28 kopplades till åtgärder för att hantera covid-19-pandemin, till exempel nedstängning av stora delar av samhället eller begränsningar för restauranger och butiker. Det var fler än under pandemiåret 2020, då 22 sådana anmälningar gjordes.
De länder som gjorde flest anmälningar 2021 var Ungern (25 st.), Sverige (17 st.) och Frankrike (9 st.). Anmälningarna rörde ofta krav på tillstånd av olika slag, till exempel för att få inspektera byggnader eller arbeta som fastighetsmäklare. Hygienkrav för tatuerings- och piercingverksamhet är ett annat exempel. Österrike anmälde sina kommunala maxtaxor för sotningsverksamheten i Wien, ett krav som motiverades med konsumentskyddsintresset.
Av Sveriges 17 anmälningar kom ungefär hälften från Regeringskansliet i form av lagar och förordningar och resterande från statliga myndigheter. Ingen svensk kommun anmälde under 2021 krav enligt tjänstedirektivet.
Några exempel på anmälda regelkrav från Sverige:
- Förordning för att minska spridningen av covid-19, bland annat kraven på gym- och sportanläggningar inomhus, badhus och handelsplatser.
- Folkhälsomyndighetens allmänna råd för att minska alkoholmissbruk i restaurangmiljö, med bland annat begränsningar i öppettider och krav på att alkoholförsäljning bör kombineras med servering av mat.
- Skyldighet att lämna in en klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader.
- Bestämmelser för den som ska syssla med ekologisk produktion att anmäla det till Jordbruksverket.