Utrikeshandelns utveckling efter brexit

Nu har det gått mer än ett halvår sedan Storbritannien lämnade EU:s inre marknad, hur har det gått för Sveriges handel med Storbritannien?

Den inre marknaden har betydligt mer fördelaktiga regler än det nya frihandelsavtalet. Det gör att det nu generellt sett är dyrare för företag att handla varor med Storbritannien, vilket på sikt skulle kunna göra avtryck i form av minskad handel eller ökade konsumentpriser.

På kort sikt är det dock svårt att dra några tydliga slutsatser över hur brexit hittills påverkat handeln. Statistik över utrikeshandeln svänger ofta rätt kraftigt från kvartal till kvartal och ännu mer månadsvis. Det finns dessutom andra faktorer som påverkar handelsutvecklingen, inte minst coronapandemin. Man ska därför vara försiktig med att dra för stora slutsatser baserat på statistik för en så kort tidsperiod som hittills gått.

Kvartal och halvårsstatistik för varor

I nuläget finns statistik för det första halvåret 2021. Liksom för utrikeshandeln i stort skiftade dock statistiken mellan de två första kvartalen mer än vanligt. Samtliga statistikuppgifter jämför kvartal eller halvår 2021 med motsvarande perioder 2020.

  • Under första kvartalet minskade importen av varor från Storbritannien med 26 procent. Under andra kvartalet minskade importen med 1,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2020.
  • Under första kvartalet ökade exporten av varor med 0,4 procent och under andra kvartalet 61 procent.
  • Skillnaden mellan kvartalen är större än vanligt, vilket även gäller utrikeshandeln i stort. Det beror på att jämförelsekvartalet, det andra kvartalet 2020, utgjorde det mörkaste kvartalet under coronakrisen, medan varuhandeln för det första kvartalet 2020 knappt påverkades.
  • Totalt för första halvåret 2021 minskade importen av varor från Storbritannien med 15 procent jämfört med första halvåret 2020. Exporten ökade med 26 procent.
  • Den totala varuexporten till Storbritannien ökade alltså kraftigt det första halvåret, men statistiken skiftar mellan olika varugrupper. Till exempel minskade exporten av livsmedel totalt med 51 procent medan exporten av trävaror fördubblades och exporten av raffinerad olja ökade med 70 procent.
  • Exporten av lax till Storbritannien gick under första halvåret ner helt till 0 medan exporten av drycker ökade med 55 procent. Minskningen av laxexporten beror på att norska företag börjat exportera direkt till Storbritannien istället för att gå igenom Sverige och EU som de gjorde tidigare.
  • Sveriges export av cider, som till mycket stor del brukar gå till Storbritannien, ökade däremot med 62 procent.
  • När det gäller den totala varuimporten minskade den alltså med 15 procent, men råoljan bidrog kraftigt till den totala nedgången och för den varukategorin är det svårt att se en uppenbar brexitkoppling.
  • En del av förklaringen till den minskade handeln initialt är förmodligen att en del företag bunkrat varor och insatsvaror innan årsskiftet, alltså tidigarelagt sin handel för att undvika en eventuell hård brexit. Det är ju på sätt och vis också en typ av brexit-effekt. Dock borde den vara mer övergående än sjunkande handelsflöden till följd av den försämrade handelsrelationen.

Kvartal och halvårsstatistik för tjänster

Statistiken för tjänster visar att:

  • Under första kvartalet 2021 ökade tjänsteexporten med 1,9 procent, andra kvartalet ökade exporten med 8,0 procent jämfört med motsvarande kvartal 2020.
  • Under första kvartalet 2021 minskade tjänsteimporten med 34 procent, men under andra kvartalet ökade istället importen med 4,5 procent.
  • Totalt för första halvåret ökade exporten av tjänster med 4,9 procent, tjänsteimporten minskade å andra sidan med 18 procent.
  • Liksom på varusidan har det varit stora svängningar mellan kvartalen till följd av covidkrisen. Det gör det ännu svårare att dra slutsatser på kort sikt.
  • Till exempel har exporten av resetjänster svängt kraftigt. Resetjänster är det som turister och affärsresenärer spenderar i Sverige, exempelvis hotellnätter.
  • Det nyligen framförhandlade frihandelsavtalet mellan Storbritannien och EU är inte lika ambitiöst på tjänstehandelssidan som på varusidan. Hur mycket av tjänstehandelns utveckling som beror på den försämrade relationen och hur mycket som beror på covidkrisen är dock svårt att säga i nuläget.

Utvecklingen över tid

Statistik över månader och kvartal tenderar alltså att svänga rätt mycket och Kommerskollegium anser att det därför är mer tillförlitligt att analysera årsstatistik. På dessa sidor kan du följa utvecklingen för varuhandeln,  tjänstehandeln och för direktinvesteringar under de senaste åren.