Utrikeshandelns utveckling efter brexit

Nu har det gått mer än ett halvår sedan Storbritannien lämnade EU:s inre marknad, hur har det gått för Sveriges handel med Storbritannien?

Den inre marknaden har betydligt mer fördelaktiga regler än det nya frihandelsavtalet. Det gör att det nu generellt sett är dyrare för företag att handla varor med Storbritannien, vilket på sikt skulle kunna göra avtryck i form av minskad handel eller ökade konsumentpriser. 

På kort sikt är det dock svårt att dra några slutsatser över hur brexit hittills påverkat handeln. Statistik över utrikeshandeln svänger ofta rätt kraftigt från kvartal till kvartal och ännu mer månadsvis. Det finns dessutom andra faktorer som påverkar handelsutvecklingen, inte minst coronapandemin. Man ska därför vara försiktig med att dra för stora slutsatser baserat på statistik för en så kort tidsperiod som hittills gått.

Kvartalsstatistik för varor

Men statistiken för det första kvartalet visar just nu att:

  • Importen av varor från Storbritannien minskade med 26 procent medan exporten ökade med 0,4 procent under första kvartalet 2021 jämfört med första kvartalet 2020.
  • Den totala exporten till Storbritannien ser till synes oförändrad ut (0,4%). Men det skiljer sig kraftigt mellan olika varugrupper. Till exempel minskade exporten av livsmedel totalt med 67 procent men exporten av råvaror och bränslen ökade med 61 procent.
  • Exporten av lax till Storbritannien gick under första kvartalet ner helt till 0 medan exporten av spannmål minskade med 51 procent. Minskningen av laxexporten beror på att norska företag börjat exportera direkt till Storbritannien istället för att gå igenom Sverige och EU som de gjorde tidigare.
  • Sveriges export av cider, som till mycket stor del brukar gå till Storbritannien, ökade däremot med 56 procent.
  • Personbilar är generellt sett viktig för Sveriges export med Storbritannien, där sjönk exporten med 50 procent under första kvartalet 2021.
  • Den totala varuimporten minskade alltså med 26 procent, men råoljan bidrog kraftigt till den totala nedgången och för den varukategorin är det svårt att se en uppenbar brexitkoppling.
  • En del av förklaringen till den minskade handeln är förmodligen att en del företag bunkrat varor och insatsvaror innan årsskiftet, alltså tidigarelagt sin handel för att undvika en eventuell hård brexit. Det är ju på sätt och vis också en typ av brexit-effekt. Dock borde den vara mer övergående än sjunkande handelsflöden till följd av den försämrade handelsrelationen.

Kvartalsstatistik för tjänster

Statistiken för tjänster visar att:

  • Totalt sett ökade exporten av tjänster med 1,5 procent under första kvartalet, tjänsteimporten minskade å andra sidan med 35 procent. Det är rimligt att anta att reserestriktioner fortfarande har en stor inverkan på tjänstehandeln.
  • Det nyligen framförhandlade frihandelsavtalet mellan Storbritannien och EU inte lika ambitiöst på tjänstehandelssidan som på varusidan. Hur mycket av nedgången under första kvartalet som beror på den försämrade relationen på tjänsteområdet är dock svårt att säga i nuläget.

Utvecklingen över tid

Statistik över månader och kvartal tenderar alltså att svänga rätt mycket och Kommerskollegium anser att det därför är mer tillförlitligt att analysera årsstatistik. På dessa sidor kan du följa utvecklingen för varuhandeln och tjänstehandeln fram till och med 2020 och till och med 2019 för direktinvesteringar.