Safeguard

Se Skyddsåtgärder (allmänt), Skyddsklausuler (inom frihandelsavtal), Särskilda skyddsklausulen för jordbruksvaror.

(Eng:Safeguard clause)

SAFTA

Frihandelsområde mellan länderna i SSAARC (South Asian Association of Regional Cooperation). Totalt ingår åtta länder: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan och Sri Lanka.

Sammansatt tull

En sammansatt tull består av summan av minst två olika komponenter, som regel dels en tullsats i procent av varans värde och dels en tullsats uttryckt i kronor per kilo, liter eller annan enhet. En sammansatt tull kan till exempel se ut på följande sätt: fem procent (av varans värde) + tio kr per kilo. Jämför Ad valorem-tullar och Specifika tullar.

Sanktioner

Schweiziska formeln

En matematisk formel för att beräkna tullsänkningar. Det enklaste sättet att förhandla tullar är att sänka alla tullar med en viss procentsats, till exempel 50 procent. Problemet med denna ansats är att relationen mellan olika tullar inte förändras utan endast den allmänna nivån. Tullar som är dubbelt så höga som andra i utgångsläget kommer att vara dubbelt så höga även efter tullsänkningarna. För att kunna pressa samman tullnivåerna mellan olika länder föreslog Schweiz i Tokyorundan att höga tullar skulle sänkas med en högre procentsats än låga tullar.

För att lyckas med detta måste de förhandlande länderna enas om en koefficient (ett tal) som sedan används för att beräkna tullsänkningarna. Den valda koefficienten påverkar både den maximala tullsatsen och progressiviteten i tullsänkningarna. Ju lägre koefficient, desto högre progressivitet i tullsänkningarna och ju lägre och mer sammanpressade tullar i slutändan. Om koefficienten är 10 kommer en tull på tio procent att sänkas till fem procent, det vill säga en halvering. En tull på 20 procent kommer samtidigt att sänkas till 6,67 procent, en minskning med två tredjedelar.

I praktiken har många länder svårt att godta den Schweiziska formeln eftersom "känsliga" varor med höga tullar förlorar en stor del av sitt tullskydd. Formelansatsen kombineras därför ofta med en begränsad undantagslista (fem till tio procent av tullpositionerna) med lägre tullsänkningskrav. Kraven på utvecklingsländerna är dessutom ofta lägre än på i-länderna.

I den pågående Doharundan föreslås att den schweiziska formeln ska användas i förhandlingarna om tullsänkningar på industrivaror. Se NAMA.

SCM

WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder.

Se Subventioner till industrin (WTO).

(Eng:Agreement on Subsidies and Countervailing Measures)

Sektorsöverenskommelse om ståltullar

I GATT:s Uruguayrunda var det tänkt att ett multilateralt stålavtal skulle framförhandlas som skulle omfatta tullar, skyddsåtgärder, subventioner m.m. Något resultat nåddes aldrig med undantag för sektorsöverenskommelsen om tullar på stålområdet. Deltagande länder i denna överenskommelse är huvudsakligen de större i-länderna. Målet var full tullfrihet för stålprodukter år 2004 och det har också uppnåtts. Vissa länder fick en längre nedtrappningstid - dock längst till år 2009. Se MSA.

SIGL

SIGL är EU-ländernas gemensamma elektroniska hanteringssystem för importlicenser för textil- och konfektionsvaror, stål med mera. Alla medlemsländers licensmyndigheter är uppkopplade till detta system.
(Fr: Système Intégré de Gestion de Licenses).

Singaporedomen

Den 16 maj 2017 yttrade sig EU-domstolen om fördelningen av befogenheten mellan Europeiska unionen och medlemsstater att underteckna och ingå ett frihandelsavtal mellan EU och Singapore. Avtalet ingår i den nya generationen av frihandelsavtal som innehåller förutom traditionella bestämmelser om tullfrihet även en rad andra bestämmelser, såsom investeringar, skydd av immateriella rättigheter, offentlig upphandling, tjänster, konkurrens och hållbar utveckling. Domstolen fastslog att de flesta delar av avtalet med Singapore, inklusive hållbarhetskapitlet, omfattas av EU-kommissionens exklusiva befogenhet; men på grund av att framförallt investeringsskydd (ISDS) och de så kallade portföljinvesteringar bedömdes inte falla under den gemensamma handelspolitiken, behövde avtalet undertecknas och ingås av både EU och EU:s medlemsstater.

Singaporefrågorna

Gemensam beteckning på fyra ämnesområden som lanserades vid WTO:s ministermöte i Singapore 1996. Dessa var Handel och investeringar, Handel och konkurrens, Transparens i offentlig upphandling samt Handelsprocedurer.

Vid WTO:s allmänna rådsmöte i Genève 2004 beslutades att endast handelsprocedurer skulle vara en del av Doharundans mandat. EU, som gärna ville förhandla om alla områdena, fick vika sig för motståndet framför allt från de flesta utvecklingsländer.

Single Undertaking

Princip inom WTO:s pågående handelsrunda, Doharundan,att samtliga medlemsländer måste vara eniga inom samtliga förhandlingsområden för att en övergripande uppgörelse kan nås. Enkelt uttryckt innebär detta att ingenting är överenskommet förrän allting är överenskommet. Det finns samtidigt en möjlighet att göra delöverenskommelser i frågor som kan avslutas på egna meriter, utan kopplingar till övriga förhandlingsområden.

Single Window

Ett begrepp för förenklade handelsprocedurer som avser en gemensam elektronisk plats för mottagande och bearbetning av standardiserade uppgifter. Vanligtvis samarbetar flera myndigheter med varandra i mottagandet och processandet av uppgifter som är relevanta för gränspassage och tullklarering. Se tullprocedurer.

Skyddsklausul

Skyddsklausuler är ofta en del av multilaterala och bilaterala handelsavtal, i alla fall under en övergångsperiod. Klausulerna ger parterna rätt att införa tillfälliga skyddsåtgärder mot varandras export, det vill säga de fungerar som en slags försäkringar som ger parterna rätt att frångå sina förpliktelser under en period och begränsa importen av vissa varor från sin avtalspartner. Se även Produktspecifika övergångskyddsordningen för Kina.

(Eng: safeguard clause, escape clause).

Skyddstullar

Egentligen annat ord för skyddsåtgärder men avser ofta det bredare begreppet någon form av handelspolitiskt skyddsinstrument.

Skyddsåtgärder

Åtgärder som kan användas av ett importland för att begränsa importen av vissa varor under en viss tid. Landet behöver inte hänvisa till att importen är vare sig dumpad eller subventionerad utan skyddsåtgärder kan snarare beskrivas som en slags försäkring mot alltför stora importökningar. Skyddsåtgärden kan ta formen av en tull eller en kvot.

Enligt WTO kan skyddsåtgärder vidtas med stöd av GATT:s allmänna skyddsklausul (artikel XIX). I Uruguayrundan slöts ett avtal om tillämpningen av denna artikel, Agreement on Safeguards. Den tillåter ett medlemsland att införa skyddsåtgärder mot plötsliga importökningar av marknadsstörande karaktär.

En skyddsåtgärd ska i princip tillämpas globalt, det vill säga utan diskriminering mellan olika länder. Åtgärden kan dock tillämpas selektivt mot vissa länder om importen från dessa ökat "oproportionerligt mycket". En skyddsåtgärd får vara i kraft högst fyra år med rätt till förlängning i ytterligare fyra år.

I EU gäller att om en importkvot införs för en vara ska den i princip fördelas mellan exportländerna i proportion till deras andel av importen till EU under en föregående period. Om åtgärden är i kraft mer än ett år ska en successiv liberalisering ske. Jämför Produktspecifika övergångskyddsordningen för Kina, Antidumpningsåtgärder, Utjämningsåtgärder.

(Eng: Economic emergency safeguards)

Social dumpning

Varor som tillverkas till låga kostnader i länder som har bristfällig arbetsrättslig lagstiftning, eller som inte kan implementera sin lagstiftning på ett acceptabelt sätt. Det kan gälla föreningsrätt, minimilön, arbetstidens längd eller annat. När sådana varor importeras till ett land med högre standarder kan de beskyllas för att "dumpas" på exportmarknaden. Se Handel och arbetsvillkor, CSR, core labour standards.

Se även Miljödumpning.

Socialklausul

Handelspolitisk regel som gör det möjligt att tillgripa handelssanktioner mot länder som man anser ägna sig åt social dumpning eller, mer specifikt, brister i efterlevnad av vissa grundläggande arbetsvillkor. Sådana är förenings- och förhandlingsrätt samt förbud mot barnarbete och tvångsarbete.

Utvecklingsländerna är starka motståndare till sociala klausuler då man befarar att i-länderna skulle kunna använda sådana i protektionistiskt syfte mot låglöneländer. Socialklausuler har därför avvisats i WTO och ersatts med mer neutrala resonemang om handel och arbetsvillkor. Detta för att inte etablera någon koppling mellan handelspolitik och arbetsvillkor.

USA har en socialklausul i sitt GSP-system och även EU har infört särskilda preferenser i sitt GSP för mottagarländer som i sin lagstiftning infört de ILO-konventioner som utgör "core labour standards".

Se även CSR, Global Compact.

Solvit

Solvit är ett nätverk inom EU och i Norge och Island som skapats för att lösa problem när EU-rätten tolkats eller tillämpats felaktigt och därmed förhindrat den fria rörligheten för företag eller privatpersoner.

South Asian Association of Regional Cooperation

Brett samarbete, bland annat på det ekonomiska området, som inleddes 1985 mellan sju länder i Sydasien: Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka, Bhutan, Maldiverna och Nepal. Afghanistan tillkom 2007. Inom ramen för ett preferensarrangemang ger medlemmarna varandra preferenser. Målsättningen är att upprätta ett frihandelsområde, South Asian Free Trade Area (SAFTA).

Southern Africa Customs Union

SACU är en tullunion som omfattar Sydafrika, Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland. Unionen grundades redan 1910, men återlanserades 1969 efter att nya självständiga stater uppstått. Se även SADC.

1
2
3
Nästa