De minimis

De minimis är en juridisk term som används för att ange en miniminivå/omfång under vilken en viss lag eller regel inte behöver tillämpas.

De minimis-stöd (jordbruk)

Enligt WTO:s jordbruksavtal behöver inte WTO-medlemmarna reducera eller begränsa användningen av handelsstörande jordbruksstöd (så kallade gula stöd) som understiger 5 procent av produktionsvärdet för en specifik jordbruksprodukt eller 5 procent av det totala produktionsvärdet i jordbrukssektorn. För utvecklingsländer är gränsen för de minimis-stöden 10 procent av produktionsvärdet. I Dohaförhandlingarna pågår diskussioner om sänkning av gränsen för de minimis-stöden.

Se Box

Decent Work Agenda

Decent Work Agenda är ILO:s strategiska plan för sysselsättning och anständiga arbetsvillkor. Syftet med Decent Work Agenda är att främja social dialog, socialt skydd, tillskapande av arbetstillfällen, samt respekt för internationella standarder för arbetsvillkor. År 2008 antogs Declaration on Social Justice for a Fair Globalization för att stärka arbetet med Decent Work Agenda och hantera globaliseringens utmaningar. Enligt deklarationen är internationella standarder rätt metod för att uppnå Agendans målsättningar. Även Agenda 2030 identifierar full sysselsättning och decent work som viktiga målsättningar.

Se även Arbetsvillkor, Core labour standards, ILO.

Designated Body

sv. Utsett organ

Ett sorts organ för bedömning av överensstämmelse och som har anmälts till EU-kommissionen för uppgifter enligt ett avtal om ömsesidigt erkännande (MRA) eller frihandelsavtal (FTA) som EU träffat med tredje land.

DG

EU-kommissionen är uppdelade i olika generaldirektorat (DG efter sin franska förkortning). Direktoratet för den yttre handelspolitiken heter på engelska DG Trade

Digitala agendan

Europeiska kommissionen presenterade en rapport om digital konkurrenskraft 2010. Den digitala ekonomi utgörs av internet/Informations- och kommunikationsteknik och hör till de viktigaste områdena i den europeiska ekonomin, som dessutom står för en betydande del av tillväxten i Europa. För att Europa ska kunna få maximal användning av den digitala ekonomin menar kommissionen att det krävs flera konkreta förbättringar, exempelvis snabbare bredband, ökad tillit till internet, förbättrade praktiska kunskaper på IT-området hos allmänheten och ytterligare främjande av innovation inom området. I agendan formuleras olika mål som ska uppnås samt åtgärder för att nå dit. I slutet av 2012 publicerades en revidering.  Agendan är en del av den bredare Europa 2020-agendan.

Direkt effekt

EU-rätten ger rättigheter som enskilda kan åberopa inför nationella domstolar och myndigheter. Fördragsartiklar, direktiv, förordningar och beslut kan få direkt effekt under vissa förutsättningar. De ska vara precisa, klara och inte kräva kompletterande lagstiftning. Detta är principer som EU-domstolen slagit fast i sin praxis

Direktinvestering

En direktinvestering är en form av internationella kapitalflöden som vanligtvis avser kapitaltillskott till företag i andra länder än där det investerande företaget har sitt yttersta ägande. För att en direktinvestering ska uppstå ska ett företag, direkt eller indirekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i ett företag eller kommersiell fastighet i ett annat land.
En direktinvestering syftar till kontroll och görs ofta genom förvärv av existerande företag men kan även utgöras av nyetableringar, fusioner, expansioner eller följdinvesteringar.


Utländska direktinvesteringar i Sverige

Det är investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, där det investerande företaget skaffar sig en ägarandel på minst 10 procent och på så sätt får möjlighet till kontroll och inflytande över förvaltningen i dessa företag. Detta kan, till exempel, gälla investeringar i majoritetsägda företag (dotterföretag) eller förvärv av större minoritetsposter i företag som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med.
Svenska direktinvesteringar i utlandet är på motsvarande sätt de investeringar som svenska företag gör i företag i andra länder.
Kapitalflöden som inte antas ge upphov till ägarinflytande benämns portföljinvesteringar och berörs inte i denna rapport.

Direktiv

Ett lagstiftninginstrument som ofta används inom EU för harmonisering. Direktiven är bindande för medlemsländerna när det gäller de mål som ska uppnås, men ger varje land valfrihet att utforma medlen. Direktiv införlivas i svensk lagstiftning genom lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. Ett direktiv riktar sig till medlemsländerna, inte till företag eller enskilda.

Jämför förordning och harmonisering.

Dispute Settlement Body

Organ inom WTO med övergripande ansvar för tvistlösning. DSB tillsätter paneler och överprövningsorganet, antar panelutslag och överprövningsorganet och övervakar implementering av utslag. DSB består av representanter för alla WTO:s medlemmar.

Doha-deklarationen om TRIPS och folkhälsa

Vid WTO:s ministermöte i Doha 2001 antogs en särskild förklaring om TRIPS-avtalet och folkhälsa. Den innebär att ingenting i TRIPS-avtalet ska hindra ett land från att vidta åtgärder för att skydda allmän hälsa. Bland annat definieras avtalets flexibilitet vad gäller utfärdandet av tvångslicenser på läkemedelsområdet.

Doharundan

(Doha Development Agenda)

Doharundan är WTO:s pågående handelspolitiska förhandlingsrunda, startad vid WTO:s fjärde ministermöte i november 2001 i Doha, Qatar. Vid mötet antogs en ministerdeklaration som innehåller ett förhandlings- och arbetsprogram för WTO. Deklarationen har fått namnet "Utvecklingsagendan från Doha (Doha Development Agenda, DDA) eftersom deklarationen har en tydlig utvecklingsdimension, det vill säga fokuserar på utveckling i utvecklingsländerna.

Förhandlingarna omfattar ett 20-tal handelsområden. Principen om "single undertaking" gäller, det vill säga samtliga förhandlingsområden ingår i en samlad överenskommelse där ingenting är bestämt förrän allting är bestämt. Under förhandlingarnas gång har fem huvudfrågor identifierats: jordbruk, inklusive bomull, industrivaror (Non-Agricultural Market Access negotiations - NAMA), tjänster, förenklade handelsprocedurer och utvecklingsdimensionen. Det övergripande målet med DDA är att skapa ett gemensamt handelsavtal, att bygga vidare på tidigare avtal, mellan medlemsländerna.

Förhandlingarna skulle vara avslutade senast den 1 januari 2005, men slutdatum för förhandlingarna har skjutits upp flera gånger. Vid ministermötet i Nairobi 2015 lyckades inte medlemsländerna komma överens om att fortsätta förhandlingsrundan i samma format som tidigare. DDA omgärdas nu av en osäkerhet som gör det svårt att säga när, och om, ett genombrott kan komma och därför även när ett slutgiltigt avtal kan träda i kraft.

Se även Runda, Kennedyrundan, Tokyorundan, Uruguayrundan.

Dominican Republic-Central America-United States Free Trade Agreement

Regionalt frihandelsavtal, undertecknat 2004, mellan Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Dominikanska Republiken och USA. Syftar till frihandel på varu- och tjänsteområdena. Costa Rica röstade ja i en folkomröstning i september 2007, men dessförinnan hade avtalet redan trätt i kraft i övriga länder.

Dubbelkontroll

Dubbelkontroll tillämpas i bilaterala avtal för att administrera kvantitativa restriktioner eller importövervakning. Kontrollen innebär att en exportlicens måste utfärdas (för de varor som avtalet gäller) av myndigheterna i det exporterande landet för att export ska kunna äga rum. Denna licens använder importören för att ansöka om en importlicens i sitt eget land. En importör behöver alltså både export- och importlicens för att kunna ta in sina varor. Genom dubbelkontrollen kontrolleras handelsflödet både vid export och import. EU har mest utnyttjat sådana system inom stål- och tekohandeln.

Dumpning

Enligt WTO:s definition är en vara dumpad om den säljs på en utländsk marknad till ett lägre pris än på exportörens hemmamarknad (=varans normalvärde). Om hemmamarknadspris saknas används som varans normalvärde antingen exportpriset till lämpligt annat land eller tillverkningskostnaden i ursprungslandet. Undantag görs för länder som inte har marknadsekonomistatus. Om en vara är dumpad kan myndigheter i det importerande landet, under vissa förutsättningar, använda antidumpningsåtgärder. (Eng: dumping)

Dumpningsmarginal

Begrepp som används inom antidumpningsundersökningar. Dumpningsmarginalen är skillnaden mellan det dumpade priset och varans normalvärde. Om en vara exempelvis säljs för fem kronor i hemmamarknaden men exporteras för endast fyra kronor är dumpningsmarginalen en krona. Se dumpning.

Dutch Disease

Nationalekonomisk term för ett fenomen som inträffar när ett lands export av en (eller ett fåtal) råvaror blir så stor att landets växelkurs drivs upp så kraftigt att exporten av mer förädlade varor blir så dyr att den förlorar sin konkurrenskraft. Gäller idag ofta oljeländer, vars övriga industri får svårt att vara konkurrenskraftiga när oljeinkomsterna flyter in och driver upp växelkursen. Landets ekonomi får därmed svårare att diversifieras och utvecklas. Fenomenet har sitt namn av att det först inträffade i Nederländerna, vars gasexport negativt inverkade på exportindustrin.