Bankunionen

Bankunionen syftar bland annat till att öka förtroendet för EU:s banksystem och undvika stora störningar i systemet. Unionen innehåller flera olika delar varav huvuddelarna är ett gemensamt regelverk (exempelvis kapitaltäckningsregler), ett tillsynsorgan, regler för avveckling av banker och regler för insättningsgarantier. Bankunionen utvecklas fortfarande och i slutet av 2012 beslutades om att tillsynen över bankerna i euroområdet kommer att bedrivas av Europeiska centralbanken (ECB). Medlemsstater som inte är med i euroområdet kan också välja att ingå.

Barcelonaprocessen

Grundtanken med denna process, som sjösattes 1995, är att utvidga och fördjupa kontakterna mellan EU och de södra Medelhavsländerna. Förutom EU finns följande deltagare i processen: Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. I Barcelonadeklarationen etableras en säkerhetspolitisk dialog och ett kulturellt/socialt samt ett ekonomiskt samarbete.

Det ekonomisk/finansiella samarbetet rör huvudsakligen handel och bistånd. Målsättningen är att handelssamarbetet ska utvecklas i riktning mot ett frihandelsområde omfattande alla länderna. Grunden för ett sådant område är Europa-Medelhavsavtalen. Se även Pan-Euro-Med.

Baselkonventionen

En internationell miljökonvention som antogs 1989 under UNEP, FN:s miljöprogram. Från och med 1998 har export från OECD-länder till icke OECD-länder av farligt avfall för återvinning eller återanvändning förbjudits. Se Multilateral Environmental Agreements.

Bay of Bengal Initiative for Multi-Sectoral Technical and Economic Cooperation

BIMST-EC (även kallat Bangladesh, India, Burma (Myanmar), Sri Lanka, Thailand – Economic Cooperation) är ett initiativ för socialt och ekonomiskt samarbete som bildades 1997 mellan Bangladesh, Indien, Sri Lanka och Thailand. Burma anslöt sig 1997 och Nepal och Bhutan blev medlemmar 2004. Ett ramavtal har slutits mellan länderna och förhandlingar om ett frihandelsavtal omfattande varor, tjänster och investeringar pågår för närvarande. Målet är att upprätta ett frihandelsområde till 2017.

Bearbetning under tullkontroll

Innebär att varor kan föras in till EU för bearbetning utan att tull först betalas. När sedan varan är färdigbearbetad betalas den tullsats som gäller för den färdigbearbetade varan i stället för importvaran. Från den 1 maj 2016 finns inte längre bearbetning under tullkontroll kvar som enskilt tillstånd. Förfarandet har istället integrerats i systemet för aktiv förädling.

Bedömning av överensstämmelse

Bedömning av överensstämmelse innebär en process för att visa att specificerade krav är uppfyllda. Kraven kan handla om olika aspekter, exempelvis säkerhet eller kvalitet, och gälla en produkt, en tjänst, en process, ett system, ett organ eller en person (till exempel yrkeskvalifikationer). Kraven kan vara uppställda av en stat, ett företag eller ett standardiseringsorgan. För att bedöma om kraven uppfylls används olika procedurer, bland annat provning, kontroll, certifiering och ackreditering mot standarder (eng. Conformity Assessment). BIMST-EC

 

Bernkonventionen

Fördrag för att skydda upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk. Administreras av WIPO. Se intellektuella äganderätter.

Betalningsbalansrestriktioner

Om ett land har stora svårigheter med underskott i sin handelbalans och vill minska sin import för att skapa balans medger WTO att ett medlemsland kan få införa importkvoter, importavgifter och importdepositioner av betalningsbalansskäl. Åtskilliga utvecklingsländer har använt denna möjlighet men även Storbritannien och USA på 1960- respektive 1970-talet.

I Tokyorundan gjordes en överenskommelse om tolkningen av relevanta GATT-artiklar (General Agreement on Tariffs and Trade) som sedan reviderades i Uruguayrundan. Importavgifter och importdepositioner förordas, eftersom de bedöms ha mindre negativa effekter på handeln jämfört med kvantitativa restriktioner, som bör undvikas.

Bilateral

Används om förhandlingar och avtal mellan två stater eller parter. Jämför Unilateral, Multilateral och Plurilateral.

Bilateral kumulation

En insatsvara som har ursprung i den ena parten i ett frihandelsområde kan användas för vidare bearbetning av den andra parten. Slutprodukten uppnår ursprungskraven utan att tillräcklig bearbetning måste ha ägt rum i det senare landet.

Bindningslista

Se åtaganden. Termen gäller tjänstehandel. För en parallell till varuhandeln, Se Tullbindningslista

Biosäkerhetsprotokollet

Till konventionen om biologisk mångfald (CBD) hör ett protokoll om biosäkerhet (Cartagenaprotokollet). Det specificerar hur den naturliga biologiska mångfalden ska skyddas från risker med att levande modifierade organismer, som utvecklats med modern bioteknik, kommer ut i naturmiljön. Protokollet skapar en procedur för att länder som avser importera sådana organismer först ska kunna få den information som krävs för att kunna fatta ett vetenskapligt grundat beslut. Protokollet undertecknades 2000 och trädde i kraft 2003.

Se MEAs.

BIT

Bilaterala investeringsskyddsavtal är avtal (egentligen är det fråga om internationella traktat, men den gängse termen är avtal) mellan två länder för att främja och skydda investerare och investeringar. Det gör länderna genom att garantera att investerare från det andra landet får en viss lägstanivå av investeringsskydd. Det övergripande syftet med dessa garantier är att skapa ett stabilt, förutsägbart och rättssäkert klimat för investeringar.

Till skillnad från många andra mellanstatliga avtal ger de flesta BITs rättigheter till enskilda företag. Därför kan investerare kräva skadestånd av stater som inte uppfyller skyldigheterna i avtalen genom internationellt skiljeförfarande. Skadeståndet får inte överstiga den skada som statens överträdelse har resulterat i. Antalet BITs ökade kraftigt under 1990-talet och det finns idag omkring 3500 BITs, varav EU-länderna är avtalspart till cirka hälften av avtalen. I och med Lissabonfördraget är nu investeringar en del av den gemensamma handelspolitiken och kommissionen förhandlar BITs för alla EU-länder.

Eng. BIT Bilateral Investment Treaty

Se även Investeringsskydd, Tvistlösning, International Centre for Settlement of Investment Disputes (ICSID), Foreign Direct Investment (FDI), Trade-Related Investment Measures (TRIMs).

Blandat avtal

När EU förhandlar eller sluter ett internationellt avtal, har unionen antingen exklusiva befogenheter, eller befogenheter delade mellan medlemsstaterna. I de fall där befogenheterna är exklusiva, är EU den enda som får förhandla och sluta avtalet. I de fall som befogenheterna är delade med medlemsstaterna, så sluts avtalet både av EU och av medlemsstaterna, ett så kallat blandat avtal. Detta har till följd att alla medlemsstater behöver godkänna avtalet i en nationell ratifikationsprocess innan avtalet till fullo kan träda ikraft. Delar av avtalet kommer dock dessförinnan att tillämpas provisoriskt.

Blandkommissionsmöte

Ett möte på ministernivå mellan Sverige och ett annat land. På mötena tas bl.a. hinder för handeln mellan länderna upp. Mötena hålls återkommande bland annat med Indien och Kina men också med t ex Tyskland.

Bomullsinitiativet

Fyra västafrikanska länder, Benin, Burkina Faso, Mali och Tchad, presenterade under 2003 ett sektorsförslag om bomull i Doharundan i WTO. Bomullsodling svarar för en betydande del av ekonomin och en stor del av exportinkomsterna i dessa länder. Länderna riktade därför stark kritik mot främst i-ländernas bomullssubventioner och exportstöd som bidrar till att pressa ner världsmarknadspriserna på bomull och därmed minskar inkomsterna från bomullssektorn. I sitt förslag krävde dessa länder därför att alla tullar, subventioner och exportsubventioner för bomull skulle avskaffas. Förslaget, som främst är riktat mot USA:s subventioner för bomull, fick stor uppmärksamhet eftersom det så tydligt lyfte fram en förhandlingsfråga av stor betydelse för fyra minst utvecklade länder och det har kommit att kallas bomullsinitiativet. En särskild underkommitté har inrättats i WTO för att hantera bomullsfrågorna. Någon uppgörelse har ännu inte nåtts i denna fråga.

Border Adjustment Measure

Se gränsjusteringsåtgärd.

Border Carbon Adjustment

Detta är en form av gränsjusteringsåtgärd som syftar till att justera priset på vissa importerade varor för att neutralisera effekten av att olika länder har olika sträng klimatlagstiftning.

Border Tax Adjustment

Gränsskattejusteringar är en form av gränsjusteringsåtgärd och existerar i flera olika former. Det vanligaste är att handlade varor är föremål för det importerande landets skatter och undantagna från skatter från det exporterande landet. Exempelvis är bensin som fraktas från ett land (exportören) undantaget exportlandets skatter men påläggs i stället den skatt som gäller i importlandet. Skatter på import kan tas ut enligt WTO-regelverket förutsatt att grundläggande principer om icke-diskriminering och nationell behandling är uppfyllda och således är likvärdiga för inhemska och importerade produkter.

Gränsskattejusteringar på export är inte förbjudna enligt ASCM-avtalet, förutsatt att skatten är relaterad till skatter på insatsvaror som är fysiskt inarbetade i slutprodukten. Men gränsskattejusteringar på icke-fysiskt inkorporerade insatsvaror som energi är ett problematiskt område och ifrågasatt om det är förenligt med WTO-regelverket.

Box

I WTO:s jordbruksavtal klassificeras jordbruksstöden efter hur handelsstörande de är. Begreppet box används för de olika kategorierna av jordbruksstöd. Jordbruksavtalet innehåller regler för tre olika kategorierna av stöd. Syftet med reglerna är att minska användningen av handelsstörande stöd och ge handlingsutrymme för medlemmarna att använda sådana stöd inte stör handeln alls eller bara minimalt. Kategorierna - boxarna - betecknas med olika färger med inspiration från trafikljus

Den gula boxen (amber box) omfattar handelsstörande stöd som har en stark koppling till produktionens storlek, det vill säga stödet blir större ju mer jordbrukaren producerar. De gula stöden skulle enligt åtagandena i Uruguayrundan reduceras med 20 procent i de utvecklade länderna och med 13 procent i de utvecklingsländer som använde denna typ av stöd. Därefter gäller ett tak för de gula stöden för varje medlemsland som inte får överskridas. Detta gäller även länder som anslutit sig till WTO efter Uruguayrundan. Den totala nivån på de gula stöden beräknas med stödmåttet AMS. Handelsstörande stöd av mindre omfattning – så kallade de minimis-stöd – behöver inte räknas in i detta stödmått och får alltså användas trots de begränsningar som gäller i övrigt för handelsstörande stöd. Den gröna boxen omfattar stöd som anses vara minimalt handelsstörande och som därför är tillåtna utan beloppsbegränsningar. De grundläggande kriterierna för gröna stöd är att dessa inte har någon eller endast minimal effekt på handeln, att stöden ges inom ramen för ett offentligt finansierat statligt program samt att stöden inte får ha effekten av ett prisstöd. Därutöver gäller specifika kriterier för olika kategorier av gröna stöd. Exempel på olika typer av gröna stöd är frikopplade inkomststöd, miljörelaterade stöd, inhemskt livsmedelsbistånd, stöd till forskning, infrastruktur och utbildning samt stöd som betalas ut som kompensation vid naturkatastrofer.

Den blå boxen innehåller vissa specifika kategorier av direktstöd som ingår i produktionsbegränsningsprogram. Stödens storlek ska alltså vara kopplade till historiska uppgifter (areal, avkastning, antal djur) och inte till storleken på en jordbrukares nuvarande produktion. De blå stöden var undantagna från reduktionskrav och omfattas inte heller av beloppsbegränsningar i avtalet.

Jordbruksavtalet kan även sägas innehålla en "S&D-box" (särskild och differentierad behandling) som omfattar de handelspåverkande stöd som är undantagna från begränsningar i utvecklingsländerna. Exempel på undantagna stöd är generella investeringsstöd till jordbruket samt subventionerade insatsvaror för jordbrukare med låga inkomster.

WTO:s medlemsländer ska regelbundet rapportera (notifiera) sina jordbruksstöd till WTO så att övriga medlemsländer har möjlighet att granska om åtagandena i Jordbruksavtalet efterlevs.

Sedan 2001 pågår, som en del av Doharundan, förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal med bland annat ytterligare reduktionskrav för de handelsstörande stöden.

Se även AMS (Aggregate Measurement of Support), De minimis-stöd, Frikopplade inkomststöd, Marknadsprisstöd, OTDS.

1
2
Nästa